I sin regeringsförklaring i höstas sade statsminister Stefan Löfven att han sökte breda uppgörelser i riksdagen för att kunna genomföra politiska reformer. Men än så länge har det varit ont om enighet. I stället förlorade regeringen striden om höstbudgeten, och svårigheterna att få igenom politik ledde till att man tillsammans med Alliansen skapade decemberöverenskommelsen.
Färre utredningar, mindre mötestid
Jämfört med alliansregeringens första halvår så har det hittills också blivit färre reformer. Under Fredrik Reinfeldts första period, från tillträdet till ungefär mitten av mars, lämnade regeringen 74 propositioner, eller förslag, till riksdagen. Stefan Löfvens regering har under samma tid hunnit med 64 stycken.
Man har också tillsatt färre utredningar, antalet kommittedirektiv är 56 mot regeringen Reinfeldts 74. Dessutom har utskottens mötestid i riksdagen varit lägre, 258 timmar mot 301. Kritikerna menar att det beror på att det kommer få förslag att behandla.
Moderaterna begärde siffror
Siffrorna har riksdagens utredningstjänst tagit fram på uppdrag av Moderaterna, som föga förvånande tycker att regeringen gör för lite. SVT har dock själva begärt ut samma uppgifter från riksdagen, och de siffror vi fått ger ungefär samma bild.
– Den här regeringen har det lägsta reformtempot som en regering har haft sedan nittiotalet. Det kommer väldigt få propositioner, väldigt få kommittedirektiv och överhuvudtaget väldigt få förslag. Det tycker jag är anmärkningsvärt men det är också dåligt för Sverige, säger Joahn Forssell (M) som är vice ordförande i socialförsäkringsutskottet.
”Roligt att de längtar efter reformer”
Från regeringspartiernas sida så tar man det hela som väntar med mer ro.
– Det är roligt att de längtar efter reformer från en socialdemokratiskt ledd regering, det tycker jag är kul! Men samtidigt tror jag att alla förstår att när budgeten föll i höstas påverkade det reformtakten. Men nu kommer vi med vårändringsbudgeten, och då kommer också de reformer som vi lovat väljarna, säger Tomas Eneroth (S), socialdemokraternas gruppledare i riksdagen.
Alliansregeringen har också fått kritik för att göra för lite och sakna idéer, under den förra mandatperioden. Då kom kritiken framförallt från de partier som i dag sitter i regeringen.
Fler tillkännagivanden
En sak har det i alla kommit gott om sen valet, tillkännagivanden. Det är när riksdagens majoritet berättar vad den tycker att regeringen borde göra. 73 stycken hittills är ovanligt många.
– Jag tycker regeringen ska genomföra vad riksdagen beslutar i sina tillkännagivanden, eller åtminstone tala med oss om dem, säger Johan Forssell (M).
– Under den förra mandatperioden försökte vi aktivt undvika att få Sverigedemokraterna på vår sida. Nu har vi en omvänd situation, där allianspartierna formulerar sina förslag så att Sverigedemokraterna aktivt kan stödja dem. Och då blir det fler tillkännagivanden, menar Tomas Eneroth (S).
”Sverige har blivit svårare att styra”
Tommy Möller är professor i statsvetenskap, och han är inte alls förvånad över att det kommit färre förslag.
– Jag tror att det här var en ganska väntad utveckling, Sverige har blivit svårare att styra. Kombinationen av en cementerad blockpolitik och ett proportionellt valsystem med åtta partier i riksdagen gör det svårt, säger han.
Men nästa vecka kommer vårbudgeten. Då har regeringen chans att få igenom sin politik, eftersom decemberöverenskommelsen gör att budgeten släpps fram. Frågan är om man kan stoppa in alla förslag i budgeten.
– Det tror jag inte att man vågar göra, för då utmanar man alliansen ordentligt och då riskerar decemberöverenskommelsen att falla, säger Tommy Möller.
– Men det är klart att det är frestande för regeringen i ett läge där man är osäker på om man kan få igenom sina förslag i riksdagen. Det finns inget formellt som hindrar att man stoppar in ganska mycket i budgetpropositionerna som normalt sett inte ska vara där, reglerna är ganska generösa.