De flesta kvinnor som diagnostiseras med endometrios börjar få symptom redan i tonåren. Men medelåldern för att faktiskt få en diagnos är 37 år i Sverige, säger Anna-Sofia Melin, specialistläkare inom gynekologi och obstetrik.

– Det saknas fortfarande kunskap om den här sjukdomen. Patienternas symptom förringas ofta, säger hon.

Anna-Sofia Melin har arbetat med endometriospatienter i många år. I kretsarna kring sjukdomen är hon ett känt namn och har för närvarande intagningsstopp på patienter.

Hon jobbar i Stockholm och säger att det är stora skillnader i vilken vård du får beroende på var i landet du bor. Det var ett av problemen som Socialstyrelsen tog upp i de nya nationella riktlinjerna som släpptes 2018.

Anna-Sofia Melin är försiktigt tveksam.

– Tanken är att ritklinjerna ska sätta press på regionerna, att man ska bygga upp endometriosteam. Men där kommer verkligheten in, säger hon.

– Det går långsamt.

Socialstyrelsen: ”Upp till regionerna”

För drygt två år sedan tog Socialstyrelsen fram de nationella riktlinjerna för förbättrad endometriosvård. Detta efter att man fått ett regeringsuppdrag.

Men det är upp till Sveriges regioner att faktiskt se till att förbättringarna genomförs.

– Vi tar fram nationella riktlinjer för att vården ska bli jämlik. Regionerna har ansvar för att se till att riktlinjerna implementeras, säger Mattias Fredricson som är chef för Socialstyrelsens nationella riktlinjer.

Hur lång tid tar det innan vården blivit bättre?

– Det är svårt att säga. Vår förhoppning är att regionerna jobbar aktivt med detta så att den kommer patienten till del.