Leif Östling 2009, då han var vd och koncerchef på Scania i Södertälje. Foto: TT arkiv

Leif Östling – industrins frispråkige tungviktare

Publicerad

”Vad fan får jag?” är inte det första uttalandet från Leif Östling som väckt uppmärksamhet. Här sammanfattar SVT Nyheter den framgångsrike – och kontroversielle – industridirektörens karriär.

Leif Albert Östling föddes 1945 i Luleå, pappan var företagare i byggbranschen. Efter att ha tagit civilingenjörsexamen på Chalmers och civilekonomexamen vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet kom han 1972 som 26-åring till Södertälje och Saab-Scania, en koncern som han förblivit trogen under i stort sett hela sitt yrkesliv.

Från SSU till arbetsgivarsidan

Som ung var Leif Östling aktiv i Socialdemokratiska ungdomsförbundet SSU i Luleå. Under åren som direktör inom Saab-Scania verkar han i allt högre grad ha tagit näringslivets perspektiv. Östling blev tidigt något av industrins inofficiella talesperson i allt från arbetsgivarfrågor till skatter och konjunkturbedömningar.

Kontroversiella kommentarer

Under åren har Leif Östling kommit med flera uppmärksammade uttalanden. Till Ny Teknik sade han 2010 att den låga andelen kvinnliga chefer kan förklaras med att det är färre kvinnor som ägnar sig åt lagidrott när de växer upp.

– Det finns ett tydligt samband och jag tror att det kan vara en orsak till att många kvinnor i 40-årsåldern och uppåt känner sig främmande för ledarskap, de har inte fått den träningen, sade han till  tidningen.

2008 gav han uttryck för skepsis mot larmet om växthuseffekten:

– Genom mänsklighetens historia har vi haft flera istider och en rad andra dramatiska klimatförändringar. Jag tror man ska vara lite försiktig med sådana larm, sade han till Länstidningen i Södertälje.

Leif Östling som nybliven börs-vd 1996. Foto: TT arkiv

Lastbils-vd

Efter en framgångsrik karriär inom Saab-Scania blev Leif Östling 1989 chef för lastbilsdelen. När koncernen splittrades 1994 blev han kvar som vd för det nya, börsnoterade Scania. En post han behöll rekordlänge – till 2012 – då han flyttade till tyska Wolfsburg och ett toppjobb i koncernledningen på tyska Volkswagen, Scanias huvudägare.

Den då 66-årige Östling fick därmed makten över både Scania och Volkswagens lastbilstillverkare MAN. Några år senare petades Östling från VW efter att i en intervju med SvD sagt att  fackförbunden i både Tyskland och Sverige saknar reell vetorätt.

Fusionernas fiende

Under sina totalt 23 år som chef för Scania gjorde Leif Östling sig känd för sin självständighet. År 2000, när huvudägaren Investor (Wallenbergs maktbolag) sade ja till att slå ihop Scania med konkurrenten Volvo Lastvagnar, satte han sig på tvären. Östling gick segrande ur striden när EU stoppade fusionen eftersom den nya jätteföretaget i praktiken skulle få monopol på den nordiska lastbilsmarknaden.

1999 skakade Leif Östling hand med Volvos dåvarade vd Leif Johansson. Sammanslagningen av de två företagen stoppades senare. Foto: TT arkiv

2006 fortsatte Leif Östling kampen för ett självständigt Scania då han öppet gick emot MAN:s planer på att köpa upp bolaget via börsen. ”Tysken är ju expert på Blitzkrieg, men man har ju också förlorat många av dem”, sade Östling i en uppmärksammad intervju i TV8. Östling vann även den kampen när Scanias ägare tackade nej till tyskarnas bud.

60.000 företag

I maj 2016 valdes Leif Östling som styrelseordförande i arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv, en organisation som verkar för att förbättra villkoren för alla företag i Sverige. Organisationen är en mäktig lobbyist, oftast med arbetstagarsidan som motpart.

Därmed företräder 72-åringen närmare 60.000 små, medelstora och stora företag inom 50 olika bransch- och arbetsgivarförbund. Tillsammans har medlemsföretagen närmare två miljoner anställda.

Norrbottningen Leif Östling är sedan 2003  även hedersdoktor vid både Luleå tekniska universitet och KTH, och sedan 2004 även ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien.

Fakta: Paradisläckan

Visa

Paradisläckan, eller Paradise Papers, består av 13,4 miljoner dokument från två juristbyråer samt bolagsregister i 19 av världens skatteparadis och slutna territorier.

Läckan kom först den tyska dagstidningen Süddeutsche Zeitung till del. Dokumenten delades sedan med det internationella journalistnätverket ICIJ, International Consortium of Investigative Journalists, som tillsammans med 382 journalister från 67 länder har granskat innehållet. Tre svenska redaktioner är en del av samarbetet. Uppdrag granskning, SVT Nyheter och nyhetsbyrån TT.

Datan består av handlingar som rör 180 olika länder. Det handlar bland annat om bolagshandlingar, passkopior och e-post. Informationen i dokumenten spänner över nästan 70 år, 1950 till 2016.

De flesta av de läckta dokumenten kommer från juristbyrån Appleby som har kontor i flera av världens skatteparadis. Förutom Appleby har även dokument läckt från en annan juristbyrå – Asiaciti Trust i Singapore.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Paradisläckan

Mer i ämnet