– Många skolor översvämmas av enskilda anpassningar om önskekoster och skolor kan inte servera à la carte-menyer. Vi går ut med det här rådet för att förenkla för köken, säger Livsmedelverkets nutritionist Anna-Karin Quetel.

Som SVT Nyheter tidigare rapporterat har andelen föräldrar och barn som kräver specialkost i skolan ökat de senaste fem åren. En stor del handlar om preferenser som varken grundar sig i allergier eller religiösa motiv.

– Vi får mycket frågor från skolor och kommuner som inte vet hur de ska göra. Det har blivit så mycket specialkoster att man inte får ihop verksamheten längre. Vi vill verkligen uppmuntra att sätta gränser, säger Anna-Karin Quetel.

Intygskrav minskar specialkost

Livsmedelsverket rekommenderar skolor att ha minst en vegetarisk rätt per dag, som alla kan ta av. Därmed kommer vegetarisk mat inte att längre ses som specialkost.

Somliga skolor har börjat också kräva intyg från sjukvården för att elever ska ha rätt till annan specialkost. På Rönnbyskolan i Västerås minskade andelen specialkost från 100 portioner till runt 25 på grund av intygskravet.

Livsmedelsverket tycker att det är bra att skolor kräver intyg, speciellt eftersom det finns föräldrar som tror att barn med neurospykiatriska funktionsnedsättningar som ADHD och Aspergers mår bättre av viss kost.

– Men det finns inget vetenskapligt belägg för att det finns mat som är bättre eller sämre, utan det handlar om en anpassad måltidsmiljö, att göra den lugnare och minska sinnesintrycken.