Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Så ser möjligheterna ut för Kristersson och Löfven. Foto: Stina Stjernkvist/TT & Lars Pehrson/SvD/TT & Anders Wiklund/TTVisa alla (2)
Visa alla (2)

Analys: ”Löfven har störst chans att komma tillbaka som statsminister”

Uppdaterad
Publicerad
ANALYS ·

När talmannen nu tar över processen har Stefan Löfven störst chans att komma tillbaka som statsminister. Mandatfördelningen i riksdagen ger honom ett litet övertag i spelet om regeringsmakten. Så här ser både realistiska och mindre realistiska regeringsalternativ ut:

Mats Knutson

Inrikespolitisk kommentator

S/MP-regering som släpps fram av C och V – troligast utfall

Den här regeringskonstellationen är Stefan Löfvens huvudspår och det troligaste utfallet av talmansrundorna. Här kan Löfven samla 175 mandat, dvs en majoritet i riksdagen. Ska denna manöver lyckas måste han också lösa frågan om Vänsterpartiets inflytande. Centerpartiet har ju sagt nej till ett organiserat samarbete med Vänsterpartiet. Ytterst handlar det om att Vänsterpartiet i en budgetomröstning måste vara berett att rösta ja till regeringens budget för att den inte ska falla i riksdagen. Här måste alltså Löfven vara beredd att kompensera Vänsterpartiet politiskt på ett sätt som accepteras av Centerpartiet. En svårlöst ekvation, med tanke på Centerpartiets hårda motstånd.

M/KD-regering med stöd av SD och L – möjligt utfall

En sådan regering har, med nuvarande mandatfördelning, stöd av 174 mandat i riksdagen. Det räcker alltså inte. Men med tanke på att det endast saknas ett mandat kan det ändå gå vägen. Tillfälligheter kan avgöra en sådan omröstning, till exempel om enstaka ledamöter uteblir eller röstar mot partilinjen. Det finns alltså en teoretisk möjlighet för Kristersson att bli vald. Men partipiskan lär vina i en sådan omröstning, vilket gör att Kristersson kanske inte ska hoppas alltför mycket på att riksdagsledamöter från motståndarlägret fronderar mot partilinjen.

”Mittenregering” – osannolikt utfall

Centerpartiets förstahandsval är vad man kallar en bred mittenregering. I ett sådant regeringsunderlag skulle exempelvis de nuvarande januaripartierna kunna ingå eller Socialdemokraterna och Moderaterna. Så länge Liberalerna säger blankt nej till att gå tillbaka till Januariavtalet är det här ingen trolig väg. Att M och S skulle sitta i samma regering är heller inte sannolikt.

S/V/MP-regering – osannolikt utfall

V-ledaren Nooshi Dadgostar låter ibland som att det finns ett regeringsalternativ till vänster. Problemet för henne är att det saknas stöd för detta i riksdagen. S/V/MP samlar endast 144 mandat, vilket inte räcker för att bilda regering. En S/V/MP-regering behöver därmed stöd av ytterligare partier, vilket inte är sannolikt.

M/KD/L/C-regering – osannolikt utfall

En alliansregering. Samlar inte tillräckligt många mandat i riksdagen för att kunna tillträda. Med 143 mandat skulle den också ha svårt att få sin budget genom riksdagen. Centerpartiets motstånd mot att ta stöd av Sverigedemokraterna innebär också att denna regeringskonstellation är orealistisk. Dessutom är M/KD i stället inriktade på en regering som kan ta stöd av SD och L.

S/M-regering – osannolikt utfall

Samlar 170 mandat och skulle kunna släppas fram om ytterligare ett parti röstar gult. Dock inte realistiskt i nuvarande läge. S och M vill inte regera tillsammans. Båda partierna anser att det kan ske endast i ett nationellt krisläge. Oron är stor att en sådan koalition skulle leda till att partier som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna växer kraftigt.

S-regering – osannolikt utfall

En renodlad S-regering förs ibland fram i debatten. Skulle kunna regera med hoppande majoriteter under en begränsad tid. Det politiska läget gör dock en sådan regering orealistisk i nuvarande läge, såvida den inte bygger ett fast samarbete med andra partier. Frågan är hur sannolikt det är med tanke på att nästa ordinarie riksdagsval infaller den 11 september 2022, vilket innebär att riksdagspartierna är måttligt intresserade av kompromisser.

Fyra misslyckade talmansrundor – möjligt utfall

Misslyckas talmannen fyra gånger med att få en statsministerkandidat godkänd av riksdagen utlöses per automatik ett extraval. Det extraval som Stefan Löfven nu försöker undvika blir då ett faktum. Det här är ett alternativ som flera partier inte vill ha, vilket kan underlätta för Stefan Löfven att komma tillbaka som statsminister.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Stefan Löfven är inte längre Sveriges statsminister. Nu väntar nya talmansrundor. Foto: Stina Stjernkvist/TT, Skärmdump/Regeringskansliet

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.