– Jag hörde under fjolåret att jag var tyst men hade farliga förslag och vissa av de förslagen hade regeringen redan genomfört, så det blir lite splittrade budskap tycker jag.
Han menar att trots att partiet behövde landa efter krisen med partiledarbyten, så klarade man av att ta sig an och driva frågan om vinster i välfärden.
– Vi hade under ett år naturligtvis allt behov av att stabiliseras, men vi tog oss an svåra frågor, vinster i välfärden var en sån. Regeringen är fortfarande svaret skyldig, den har ingen uppfattning eller så tycker den att det som hände i Carema och andra företag är bra, medan vi tog oss an frågan och nu har partistyrelsen lagt ett enigt förslag till kongressen.
Har det haft någon betydelse att du stått utanför riksdagen?
– Jag vet inte, men det är klart att jag inte kan stå utanför riksdagen hur länge som helst. Det fungerar under de här två åren som det behövs, eftersom Mikael Damberg tar debatten. Och han gör det jättebra, medan jag kan ägna mig åt andra viktiga saker.
Men att gå ut och synas är något som Löfven kommer att satsa på det kommande året.
– Det är alltid viktigt att partiföreträdare syns så det ska jag helt klart göra. Men sedan fungerar jag så som partiledare att i min omgivning finns Mikael Damberg, Magdalena Andersson och Carin Jämtin, och alla de ska också synas, för vi har olika områden. Men ytterst ansvarig är jag – och vi går nu till offensiv.
Utbildning i fokus
Sakfrågan när det gäller jobben är högst prioriterad både för Socialdemokraterna och Moderaterna. Statsminister Fredrik Reinfeldt sade häromdagen att en anledning till den höga ungdomsarbetslösheten är att det finns alldeles för få enkla jobb där ungdomar kan börja sin yrkeskarriär.
Men enkla jobb är inte det som Stefan Löfven vill satsa mest på. För honom ”är utbildning a och o”.
– Regeringen kom till makten genom att säga att man ska fixa jobb. Om man försämrar a-kassan kommer folk att börja jobba – det har inte fungerat. Då säger vi i stället att utbildning är a och o. Man kan inte säga till en ungdom att deras möjligheter ska begränsas. Man måste genom praktik och utbildning ge dem chansen till ett bra jobb, säger Stefan Löfven och fortsätter:
– Jag konstaterar att Reinfeldt nu allt mer sällan säger till när Annie Lööf och Centerpartiet pratar om strategin att pressa löner som att det är Sveriges framtid. Vi menar att det inte är det. Där har vi en tydlig konflikt i svensk politik. Vi ska åt andra hållet. Vi ska utveckla högkvalificerade jobb och sedan kommer det naturligtvis alltid finnas så kallade enkla jobb, de finns i dag och kommer att finnas.
”Anpassa integrationen efter den enskilde”
När det gäller människor som kommer till Sverige och har svårt att komma in på arbetsmarknaden, tror Löfven att receptet är att se till den enskilda individens kvalifikationer.
– Man ska anpassa integrationen efter den enskildes förutsättningar. Det är viktigt att säga att många som kommer hit kommer med rätt förutsättningar och bidrar till svenskt välstånd – det ska vi ta till vara på. Då måste man utgå från vad den personer har för kvalifikationer och se till att man kanske får komplettera sina kunskaper.
Hur hans politik ska lyckas med det, menar han har att göra med utbildningsplatserna.
– Vi har 73.000 fler utbildningsplatser, praktikplatser och jobb i vår budget jämfört med regeringen. En del av de ska naturligtvis tillfalla dessa personer. Det här har att göra med hur vi använder våra gemensamma medel. Antingen använder man dem till att sänka bolagsskatten eller så säger man att en del av dem pengarna passar bättre in i en utbildningssatsning.
”RUT – inte bara för välbärgade”
I dag kom nya siffror från Almega som säger att RUT-avdraget skapat 16 procent fler arbeten. Många av de som får jobben kommer från utanförskap. Socialdemokraterna vill inte ta bort avdraget helt, utan i stället sänka taket. Men enligt Stefan Löfven är RUT ett kostsamt avdrag.
– Det finns olika siffror på om det varit bra eller inte. Stämmer Almegas siffror så kanske det har gett cirka 3.000 jobb. Men ser man på kostnaden så handlar det om 3 till 4 miljarder – det betyder en miljon per jobb i så fall. Men nu är det så att det finns där, människor har vant sig vid det. Vanliga lönetagare använder det till viss del. Då säger vi okej, låt det vara kvar, men ta bort de högsta taken så att inte bara välbärgade människor kan använda det, säger han.
Den sänkta krogmomsen ska också ha ökat arbetstillfällena, men ni vill återgå till som det var innan?
– Den siffran är betydligt mer osäker, det är betydligt fler som ifrågasätter både krogmomsen och den så kallade ungdomsarbetsgivaravgiften. Finanspolitiska rådet och andra anser att det här är så gott som verkningslösa åtgärder. Man måste välja vad man ska lägga pengar på – är det viktigare än att ungdomar kommer i utbildning?
Se hela intervjun med Stefan Löfven högst upp i artikeln.