Mellan 30-60 procent av de som jobbar på myndigheter och som möter människor har drabbats av hot, visar SVT:s kartläggning över hur vanligt hot och våld mot tjänsteman är. 

Facket har larmat och vill se nya lagar som skyddar hotade medarbetare. Anna Nitzelius, rättspolitisk expert på Akavia, fackförbund för jurister och ekonomer, vill se nya sekretessbestämmelser. Hon vill att myndighetspersoner lättare ska få skyddade uppgifter om adress och privata förhållanden. 

Forsell (M) instämmer

Johan Forssell, rättspolitisk talesperson för Moderaterna, instämmer med Nitzelius och säger att man inte tagit hoten på tillräckligt stort allvar de senaste åren.

– Jag tror man kan göra flera saker, man kan titta på straffen, man kan också titta på om det går att använda anonyma beslutsfattande i de allra mest allvarliga fallen för att ge dem det skydd som de måste ha.

”Svårt att se hur det skulle gå till”

Men att använda sig av anonyma beslutsfattande ser inte Morgan Johansson, migrationsminister (S) som en möjlighet. 

– Jag har svårt att se hur det skulle gå till med bevarade offentlighetsprinciper, och den är ju inskriven i grundlagen så det måste man utgå från ändå trots allt.

Morgan Johansson lyfter istället resursfrågor, att man är fler som delar på arbetet och att det på så sätt blir lättare att hantera den här typen av situation.

– Även om vi inte ser det i statistiken på antalet anmälningar så finns det ju en risk att om det här får fortsätta då påverkar det också beslutsfattandet. Att människor med det här beslutsfattandefunktionerna inte vågar eller drar sig för att handlägga vissa ärenden och då blir det tillslut ett systemhot.

– Det finns en mycket stark känsla av att det här måste man sätta hårt mot hårt mot de individer som ägnar sig åt den här typen av hot. Och det är också därför straffrätten måste ändras.