Av de 101 riksdagsledamöter sina platser i höstas har 71 fortfarande kvar sin inkomstgaranti, vilket hittills kostat skattebetalarna 32 miljoner kronor. Foto: TT

Maktskiftet har kostat 147 miljoner

Uppdaterad
Publicerad

Cirka 147 miljoner kronor. Så mycket har maktskiftet efter valet kostat. Den summan har avgångna politiker fått i ersättning sedan de slutade i höstas – hittills.

Valet förra hösten innebar att flera hundra riksdagsledamöter, politiska tjänstemän i regeringskansliet och ministrar byttes ut. Alla har rätt till någon form av inkomstgaranti eller avgångsersättning. Hittills har skattebetalarna betalat totalt 147 miljoner kronor för deras fallskärmar, inklusive sociala avgifter.

Lön i två år

I regeringskansliet har avgångsersättningar för före detta ministrar och politiska tjänstemän hittills kostat 115 miljoner. Det lär bli mer – före detta statssekreterare har rätt till inkomststöd i upp till två år. En av dem är Anders Flanking (C). Han har inte fått nytt jobb och kvitterar ut hela bidraget, samma som den lön han hade, 94.000 kronor i månaden.

– Till en början är det en period när man kommer fram till vad man ska göra. Det ska vara något som passar, det är inte så konstigt. Och det finns jobb man inte kan ta direkt efter valet eftersom man sitter på känsliga uppgifter. Sedan bor jag inte i Stockholm, vilket gör det svårare, säger han.

”Inga synpunkter”

Nästan ett år efter valet har 27 statssekreterare av 34 fortfarande kvar hela eller delar av sitt bidrag.

En annan statssekreterare som förlorade jobbet i höstas är Oscar Wåglund Söderström (FP). Han fick ett nytt jobb i april med månadslönen 74.000 kronor, som räknas bort från avgångsersättningen. Han får behålla lönenivån från statssekreterarjobbet och får därför ett tillskott på 20.000 kronor i avgångsersättning, i ett drygt år till.

Wåglund Söderström ser inte inkomstgarantin som ett stöd för den som söker jobb, och har inte funderat på att avsäga sig bidraget.

– Jag har inga synpunkter på den lag som finns, säger han.

”Missbrukar ej”

I höstas lämnade också 101 riksdagsledamöter sina platser, en del frivilligt, medan andra blev bortröstade. 71 riksdagsledamöter av dem har fortfarande kvar sin inkomstgaranti, vilket hittills kostat skattebetalarna 32 miljoner kronor. En av dem är Elisabeth Björnsdotter Rahm (M):

– Jag har inte fått något jobb som känns attraktivt. Jag tycker absolut inte att jag missbrukar systemet.

De flesta fallskärmar avvecklas efter ett år eller två. Men riksdagsledamöter kan få längre perioder. Därför kostar avgångsvederlagen egentligen mer, om man räknar in tidigare val. Siw Wittgren-Ahl (S) har kvar fallskärmen från 2010.

– När jag slutade 2010 var jag 60 år. Då är man inte så attraktiv på arbetsmarknaden. Jag har tittat efter jobb som kunnat passa mig, säger hon.

Fakta: Så fungerar politikernas ersättningar

Politikerna får olika ersättningar beroende på uppdrag.

Om politikern får ett nytt jobb räknas lönen av från ersättningen.

Ministrar kan få ett års avgångsersättning motsvarande sin lön.

  • Lön: 121.000 kronor/månad.
  • Fallskärm: upp till 1.452 000 kronor totalt.

Statssekreterare kan få två års avgångsersättning motsvarande sin lön.

  • Lön: 94.000 kronor/månad
  • Fallskärm: upp till 2.256.000 kronor totalt.

Politisk sakkunniga i regeringskansliet får individuella avgångsvederlag motsvarande sin månadslön beroende på anställningstid, dock maximalt i ett år.

  • Lön: cirka 40.000-60.000 kronor/månad.
  • Fallskärm: 480.000-720.000 kronor totalt per år.

Riksdagsledamöter som blev invalda före 2014 kan få inkomstgaranti. Den suttit mellan 3 och 6 år får 80 procent av ledamotsarvodet i ett år. Den som suttit mer än en period får därefter en lägre summa, mellan cirka 20 000 och 40 000 kronor/månad beroende på ålder och tjänstetid.

  • Arvode: 61.000 kronor/månad.
  • Inkomstgaranti: 48.800 kronor/månad.
  • Fallskärm: Upp till 585.600 första året.

Från och med nästa val gäller nya regler som ger rätt till ersättning i max två år.

Källor: Riksdagen, regeringskansliet, Statens pensionsverk

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.