I Undersökningen av hur det verkligen ser ut ute på förskoleavdelningarna idag, har vi lämnat utrymmer för pedagogerna att ge sin egen bild med egna ord. De flesta handlar om att det är för lite personal på avdelningarna i förhållande till antalet barn. Av många kommentarer kan man tydligt utläsa att farliga situationer kan uppstå när personal är sjuk och de inte får eller inte får tag i vikarier i den omfattning som skulle behövas. En del vittnar även om att vikarierna inte alltid är tillräckligt erfarna. Det här är ett urval av vad de skriver:

”4 personal sjuka på förskolan, ingen vikarie.”

”Då vi ej ”fått” ta in fler vikarier. vissa långa perioder under dagen kan man stå själv i en barngrupp med 22 barn och då vill jag inte kalla det tryggt eller säkert!”

”Enkelt, när ordinarie personal är sjuk och det inte finns tillräckligt med vikarier. Det händer alltför ofta! Vi gör vårt bästa, men kan inte garantera barnens säkerhet!”

”För lite personal och ingen vikarie, men fullt med barn.”

”Genom de 12 åren man jobbat då det inte kommit någon vikarie fast man beställt, eller det faktum när jag gick själv runt som vikarie å fick ha 25 3-5 åringar själv.”

”Om man blir ensam på avdelningen med 2 nya vikarier som inte känner barnen det blir en väldigt stressad situation där mycket ansvar faller på den ordinarie, när man får vik som t.ex. gör sin första dag, saknar att inte vik får gå bredvid några dagar.”

Ensamarbete

Ett stort antal barnskötare i vår enkät vittnar även om att det finns perioder då de är ensamma med ett stort antal barn under olika tider på förskolan. Vanligast är det på morgonen eller eftermiddagen, men det förekommer att en ensam personal ska ha koll på alla barnen när de är på gården, och när annan personal är på rast eller ansvarar för de barn som ska sova middag.

”Det har förekommit att jag varit själv med upp till tolv barn när övrig personal har rastat eller pausat. Då handlar det om barn i åldersgruppen 3-5 men det är ändå inte ok. Med barn under 3 har det förekommit att jag varit själv med 7-8 vilket också är för mycket.”

”En personal med 19 barn på gården.”

”Ensam personal ute på gården, många barn uppdelade i mindre grupper i olika rum gör det svårt som få personal att finnas överallt”

”När jag är ensam med 23 barn i gruppen.”

”När man står själv ute på förskolans gård, och måste hjälpa något barn på toa.”

”När man är ensam med 9 barn 1-2 år eller ensam med 11 barn inne i 3 olika rum.”

I en del av kommentarerna är mer allmänt hållna. Kommentarerna nedan KAN beskriva barnskötarnas ordinarie situation på förskolan, men kan lika väl vara en situation som uppkommit pga. sjukdom eller liknande. Vi tycker ändå det är intressant att även ta med dessa röster:

”2 vuxna på 30 barn kan ALDRIG garantera barnens säkerhet någonstans.”

”Få personal, rymningsbenägna barn.”

”I min kommun ska det sparas in på så mycket vikarie som möjligt då kan det bli tex 2 personal och 15-20 barn man kan inte vara överallt samtidigt. Barnen tycker om att klättra/hoppa ute där försöker vi vuxna ha bra koll vilket det inte blir med få personal.”

”Man kan inte vara överallt och se allting. det räcker att man går iväg med ett barn och byter blöja och resterande personal ska ta hand om 18 barn.”

”Matsituationer, för många barn – lite personal för att ha ögon på och att hinna avstyra slag, bitningar samt fall.”

”På förmiddagen efter frukost är vi 2 personer som tar hand om 14 1-3 åringar. Plus städa undan frukost, ta emot barn och föräldrar, byta akutblöjor. Eftermiddagen från 14.30 är situationen densamma, mellis ska städas undan, och dom flesta barnen bajsar efter mellis så då kan en person bli stående vid skötbordet i bortåt en timme och en ska ta hand om dom kvarvarande 14. Och efter 16,00 är en person ensam med uppemot 12 barn då man blir ensam personal på avdelningen. Etcetc etc...”

Säkerhetsrisker

Några anser att förskolans eller skolgårdens utformning är störst risk för barnens säkerhet.

”Jag är väldigt orolig om barnens säkerhet pga eluttagen som har inte säkrats. Grindar som borde finnas på plats finns inte.”

”Vi har en rutchkanebyggnad som anses ha rasrisk men trots att det tagits upp på skyddsrond händer ingenting och åtgärder uteblir. Och i vintras när vi ringde efter hjälp för det var stopp i avloppsbrunnarna på gården och drunkningsrisk för barnen eftersom det bildades en ”djup” stor pöl på gården. Det slutade med att vi fick själva ta tag i hinkar och spadar och tillsammans med barnen bära hinkar för att eliminera drunkningsrisken för barnen.”

”När vi är ute med trasiga staket, o inne när vi oftast bara är 2 personal eftersom vi bara är 3 personal mellan kl.9-13 ”

”Vi har tex inte ett fungerande staket runt hela förskolan.”

”Vår gård är inte vår egen utan staden ska underhålla. Inga pedagoger tycker den är säker men stad och chefer tycker att den är bra så vi pedagoger får bara finna oss i det.”

En del tar upp saker som faktiskt har hänt på förskolan:

”Barn som lägger sig på det mindre och tar stryptag, bitningar, rivningar som blir blodiga sår.”

”Barn som rymmer.”

”När vi har oroliga barn som springer runt och slår, sparkar, tar stryptag på barn och när det har varit situationer som en del barn har kunnat klara av att låsa upp ytterdörren som är endast för nöd.”

”Osäkerhet ifall barn blivit hämtade eller ej och var är de annars? Stressande och helt beroende på personalbrist just vid hämtningstid för då har man uppmärksamheten på föräldrar som hämtar och inte på barnen och behöver då vara minst två personal.”

”Ute på gården när flera incidenter hände, har så när att jag ville ta telefonen till rektorn. Meddela att jag ej ville ha ansvar för situationer som hände!”

”Varje dag därför att vi hinner inte med att vara överallt när de river och biter varandra.”

”Man är för lite personal med så små barn, det finns även andra tillfällen som vid måltiderna när dom kan resa sig i barnstolen, man har hjärtat i halsgropen många gånger per dag för att man känner att man inte räcker till.”