Att man inte ska ha en smittsam sjukdom för att få bli blodgivare är lätt att förstå. Men det finns också många andra orsaker till att man inte får ge blod. Till exempel kan relativt vanliga besvär som astma och allergier med starka symptom vara ett hinder.
– Det kan både bero på att man äter medicin samt att man kan ha olika antikroppar som cirkulerar i kroppen, säger Helena Ström, utredare på Socialstyrelsen.
Det kan både handla om att skydda den som ska få blod och den som ska ge det.
– Det finns sjukdomar där det handlar om blodgivarens egna säkerhet. Om man har gått igenom en hjärtoperation till exempel, då handlar det om att skydda patienten, säger Helena Ström, utredare på Socialstyrelsen, den myndighet som ansvarar för reglerna för blodgivning.
”En viss påfrestning”
En annan grupp som inte får ge blod är personer med Multipel Skleros, MS.
– Det är väl ingen som säger att MS beror på en smittsam sjukdom. Men man vet inte riktigt upphovet till sjukdomen. Det är kanske lite överdrivet, men man försöker ta lite breda säkerhetsmarginaler, säger Bengt Ekermo, överläkare och ansvarig för transfusionsmedicinska verksamheten i region Östergötland.
Bengt Ekermo säger att även om restriktionerna kan verka stora så har Sverige råd att ha breda säkerhetsmarginaler.
– Jag kan förstå att det känns lite tungt om man känner sig frisk så kan det vara svårt förstå. Reglerna stöts och blöts och omvärderas. Jag tror att de flesta förstår att man ska vara frisk. Det är en viss påfrestning att bli av med en halvliter blod.
På blodcentralernas gemensamma sajt kan den som är osäker på om man får ge blod läsa om vad som gäller. För att vara helt säker ska man dock själv kontakta en blodcentral, säger Bengt Ekermo.
– Man ska ta listorna med en nypa salt, varje fall är unikt. Man ska kontakta sin lokala blodcentral om man är osäker.
Svårt för nyanlända att bli blodgivare
Men det handlar inte bara om sjukdomar eller besvär. För att få ge blod i Sverige måste du ha ett svenskt personnummer och tala svenska. Det räcker inte att ha en tolk med sig.
– Använder man en tolk så vet du inte säkert vad tolken säger till personen. Det är viktigt att veta att personen har förstått. Personalen ska också skriva under på att personen har förstått, säger Helena Ström, utredare på Socialstyrelsen.
Inte heller män som har sex med andra män får bli blodgivare, om de har haft sex de senaste tolv månaderna.
– Det ses som ett sexuellt riskbeteende. Det är inte allt sexuellt umgänge mellan män som betraktas som hög risk, men vi kan inte utsätta personalen för att behöva fråga om hur man har sex. Då har vi nog också gått över gränsen för integritetskränkning.
Helena Ström tillägger dock att Socialstyrelsens regler, som också styrs av EU-direktiv, kommer att ses över, bland annat när det gäller vad som klassas som ”sexuellt riskbeteende”.
– Vi diskuterar revideringar just när det gäller detta. Men det är ett stort arbete. Vi tittar på underlaget i år och det kan tidigast bli aktuellt med förändringar nästa år skulle jag tro.