Moderaternas partistämma på Aros Congress Center i Västerås. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Mer ett sätt att hantera en intern opinion än att möta ett folkligt missnöje

Publicerad
Analys ·

Moderaternas skärpta politik avseende public service handlar mer om att möta en intern partiopinion än ett folkligt missnöje. Samtidigt är partistämmans beslut ännu en bekräftelse på partiets förflyttning åt höger.

Mats Knutson

Inrikespolitisk kommentator

Public service är det samlade begreppet för SVT, SR och UR. Tidigare finansierades dessa bolag med en särskild licensavgift. Numera är verksamheten skattefinansierad.

Även om förtroendet för public service har minskat något över tid är det fortfarande högt. Enligt Förtroendebarometern har sex av tio svenskar förtroende för SVT. Faktum är också att förtroendet för SVT har ökat det senaste året.

Samtidigt visar SOM-institutets undersökningar att förtroendet för public service blir allt mer polariserat. Här kan alltså en annan utveckling skönjas: Människor som anser sig stå långt till höger politiskt har ett betydligt lägre förtroende för public service. Lägst förtroende har väljare som sympatiserar med Sverigedemokraterna.

Denna opinionsutveckling slår igenom också på sociala medier där mediekritiken ofta är omfattande.

KD och M följer SD

Sverigedemokraterna är det parti som varit tydligast i sin kritik mot SVT. Nu följer alltså både Kristdemokraterna och Moderaterna efter för att försöka säkra upp högerflanken i mediepolitiken.

Även om Moderaterna som parti inte profilerat sig särskilt tydligt i mediepolitiken driver många enskilda företrädare en hård mediekritik, ofta mot SVT, på sociala medier. Att kritiken mot public service är utbredd inom partiet råder ingen tvekan om. Det största partidistriktet, Stockholm, har till exempel krävt att public service ska avskaffas helt och hållet.

Kritiken i partiet handlar framför allt om föreställningen att nyhets- och samhällsbevakningen inom SVT är vinklad och vänstervriden. Den bilden är tydlig när man talar med moderater här på stämman i Västerås.

Det är alltså snarare dessa opinionsströmningar än något brett folkligt missnöje med public service som Moderaterna nu försöker fånga upp genom en skärpt politik på public service-området.

Ska lösas med kompromiss

Den förändrade finansieringen av SVT, SR och UR bidrar också till att den här frågan nu aktualiseras. Övergången från licens- till skattefinansiering har öppnat upp för en debatt där anslag till public service direkt ställs mot anslag till andra offentliga verksamheter, t ex polis, skola eller försvar.

Trots kraven på att avskaffa public service försöker partiledningen lösa frågan med en kompromiss, som innebär att frågan ska utredas, och att eventuella förändringar ska träda i kraft först år 2026.

Politiskt kan dock de föreslagna förändringarna få stor betydelse för public service: SVT ska få ett smalare uppdrag med mindre underhållning och mindre sport. Skattefinansieringen ska minskas samtidigt som kontrollen skärps avseende saklighet och opartiskhet. Också skärpta sanktioner vid överträdelser ska utredas, enligt Moderaterna.

Däremot är det ingen i partiledningen som tror att Moderaterna kommer att vinna några val på den här frågan. Och det är med all sannolikhet en korrekt bedömning.

När DN/Ipsos i somras undersökte opinionen i frågan visade det sig att endast 18 procent av svenskarna på sikt vill lägga ner public service. Frågan är alltså ingen given valvinnare för Moderaterna.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.