En särskild utredare ges i uppdrag att överväga olika möjligheter att använda hemliga tvångsmedel. Syftet är att i större utsträckning kunna använda sådana åtgärder för att bekämpa allvarlig brottslighet.
En av de nya åtgärderna som ska utredas är om polis och åklagare ska kunna använda hemliga tvångsmedel i förebyggande syfte utanför en förundersökning av polis och åklagare.
Önskemålet handlar om att få använda avlyssning eller dataavläsning i syfte att förhindra brott och utan krav på en konkret brottsmisstanke mot en utpekad person.
– Det vill säga ytterligare verktyg för att förhindra allvarlig brottslighet som tillexempel skjutningar och sprängningar, säger inrikesminister Mikael Damberg (S).
Hemlig husrannsakan
Utredningen får också i uppdrag att undersöka om det finns möjlighet att göra hemlig husrannsakan i preventivt syfte, vilket inte är möjligt i dag, uppger Damberg.
– Säkerhetspolisen har i en hemställan framfört ett önskemål om att göra så kallad hemlig husrannsakan med stöd av preventivlagen, säger Mikael Damberg.
Han fortsätter:
– I många fall skulle det möjliggöra för myndigheterna att bekräfta eller avfärda attentatsplaner på ett tidigare stadium än i dag och på ett mer konkret sätt än vad som kan ske med tillexempel hemliga tvångsmedel eller andra åtgärder som tillexempel spaning.
M och SD
Den nya utredningen om att utöka möjligheterna till hemliga tvångsmedel ska lämna sina förslag senast 2 februari 2023, vilket både Moderaterna och Sverigedemokraterna anser är för lång tid.
– Jag får intrycket att man vill ducka jobbiga politiska frågor snarare än att verkligen göra vad som krävs för att stoppa gängen, säger Moderaternas rättspolitiska talesperson Johan Forssell.
Även SD:s rättspolitiske talesperson Tobias Andersson är kritisk mot att det ”dröjer flera år” att få lagstiftningen på plats.