Foto: TT

Tomma sängar – för miljoner

Uppdaterad
Publicerad

När flyktingsituationen i Sverige var som mest ansträngd tecknade flera svenska kommuner långa avtal med bolag som ordnade asylboenden. Nu står många boenden tomma men avtalen löper på – och bara i år har runt 200 miljoner kronor betalats ut till externa bolag för tomma sängar, uppger tidningen Dagens Nyheter.

I oktober 2015 sökte 9.300 ensamkommande barn asyl i Sverige, något som ledde till att många kommuner skrev långa avtal med externa bolag för att säkerställa att alla barn skulle få tak över huvudet, rapporterar DN.
Enligt tidningen innebar uppläggen i många fall att bolagen bakom hvb-hem fick betalt oavsett om boenden stod helt eller delvis tomma. Priset för en oanvänd plats uppges vara runt 1.600 kronor.

Staten står för notan

Sedan dess har antalet barn som ensamma kommer till Sverige minskat med närmare 98 procent, skriver tidningen och uppger samtidigt att de dyra avtalen har kvarstått.

Därmed har många företag som driver hvb-hem fått betalt trots att deras boenden stått mer eller mindre tomma.

Enligt DN:s beräkningar har Sveriges kommuner till och med augusti i år betalt minst 197 miljoner kronor till bolag och organisationer för tomma platser. Det handlar om 77 kommuner, som dock skickat notan vidare till Migrationsverket som i sin tur ersatt kommunerna i en form av statsbidrag.

Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S) säger att avsikten är att sluta betala i onödan. Enligt henne måste många av kontrakten omförhandlas.

– Det rinner ut miljarder som faktiskt inte gör någon nytta, konstaterar ministern.

Vandrarhemmet tomt

Sölvesborg kommun i Blekinge har tecknat ett kontrakt på flera månader med ett vandrarhem i skånska Bromölla. Men sedan kontraktet upprättades har antalet flyktingbarn minskat kraftigt och vandrarhemmet har därför stått tomt.

– Ser man det i backspegeln så var det en obehövlig handling. Vi har inte haft någon nytta som till närmelsevis svarat mot den kostnad det inneburit, säger Sölvesborgs kommunchef Lars Ericsson till tidningen.

Göteborgs kommun har i år betalat ut 53,4 miljoner kronor till externa aktörer för boendeplatser som stått tomma. Att siffran är så hög beror delvis på att Göteborg är en så kallad ankomstkommun för asylsökande.

Abonnemangsplatser

– Detta ska läsas i ljuset av att vi trodde att vi skulle ha upp till 1.500 asylplatser så sent som i januari och februari. För att ha stabilitet har vi valt att ha abonnemangsplatser och inte ramavtalsupphandling. Vi ville vara säkra på att vi skulle få tillgång till platser. Men det är ju helt klart en hög kostnad som betalas ut, säger Louise Parbring, enhetschef i Göteborgs kommun.

DN:s granskning gäller platser som stått tomma hos externa aktörer, men även kommunala hvb-hem har haft outnyttjade platser. Också i dessa fall har kommunen fått bidrag från Migrationsverket för att täcka kostnaderna.

Miljonerna tickar

Enligt kartläggningen fanns det i måndags 1.603 tomma platser på asylboenden för ensamkommande barn, något som kostar Migrationsverket drygt 2,5 miljoner kronor – om dagen.  På 100 dagar en kvarts miljard kronor.

– Kommunerna sitter på ganska stora överenskommelser. De ser kanske heller inga anledningar att skriva ner dessa eftersom de får 1.600 kronor i ersättning av oss för en tom plats, säger Kenneth Andersson som arbetar med frågor som rör ensamkommande barn på Migrationsverket till DN.

Är det inte ett slöseri med skattepengar?

– Jo, det man ju tycka.

  • Göteborg: 53, 4 miljoner kr
  • Sigtuna:  12 miljoner kr
  • Huddinge: 9,5 miljoner kr
  • Karlskrona: 9,4 miljoner kr
  • Ljungby: 9 miljoner kr

Källa: DN

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Asylsökande i Sverige

Mer i ämnet