Miljoner till ovetenskaplig diagnos

Uppdaterad
Publicerad

De elöverkänsliga får miljonbelopp varje år av både stat, kommuner och landsting trots att elöverkänslighet inte existerar som diagnos. -Det finns inget vetenskapligt stöd för detta, säger Anders Ahlbom, professor i epidemiologi.

De Elöverkänsligas riksförbund fick i år nästan 1,8 miljoner kronor när Socialstyrelsen fördelade de statliga medlen till handikapporganisationerna.

Det är mer pengar än vad som gick till exempelvis Blodcancerförbundet, Riksföreningen för hivpositiva och Hjärtebarnsförbundet för barn med medfödda hjärtfel.

Generaldirektör Lars-Erik Holm konstaterar att förbundet uppfyller villkoren för statsbidrag. Att medlemmarnas diagnos ska vara vetenskapligt vedertagen och erkänd är inte ett av dessa.

-Så länge de uppfyller kriterierna så kan vi inte ha några synpunkter på det, säger han.

Till elsanering

Pengarna använder Elöverkänsligas riksförbund bland annat till att driva opinion. På lokal nivå har påtryckningar lett till att vissa kommuner ger bidrag, vanligen upp till 50.000 kronor, till den som vill elsanera sin bostad: Skellefteå, Umeå, Linköping, Botkyrka och Stockholm, exempelvis.

-Det faller egentligen inte in under regelverket för bostadsanpassning. Vad de tar det på för konto vet jag inte, säger Per-Olov Nylander, handläggare på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

Kommunerna har inte någon skyldighet att betala, enligt gällande rättspraxis. Det finns inte vetenskapligt stöd för att elektriska eller magnetiska fält under gränsvärdena kan orsaka fysiska besvär hos människor – och inte heller för att elsanering skulle hjälpa mot de besvär som många personer icke desto mindre upplever.

En förklaring till fenomenet elöverkänslighet kan finnas i den så kallade noceboeffekten, alltså kroppens reaktion på förväntningar om en negativ påverkan.

Vissa studier har också pekat på att elöverkänsliga personer har avvikelser i autonoma nervsystemet jämfört med besvärsfria kontrollpersoner, även om detta inte har gått att knyta till just exponering för el.

Skulle sagt nej

Trots detta har vissa landsting satsat på omfattande elsanering av hela sjukhus. Och nyligen fattade landstingsstyrelsen i Örebro län beslutet att sjukhusen ska inhandla särskilda elavskärmande baldakiner.

-Det här var ett rent politiskt beslut som togs helt utan att man diskuterade saken med vårdprofessionen, säger Lars-Gunnar Gunnarsson, docent och verksamhetschef för arbets- och miljömedicinska kliniken vid Universitetssjukhuset Örebro.

Han säger att vården skulle ha sagt nej om politikerna hade frågat.

-Det som är bra är att man lyssnar på människors oro och försöker finna en åtgärd som kan skapa trygghet. Det som är tveksamt är om det här är en bra åtgärd.

Lars-Gunnar Gunnarsson hänvisar till de risker som finns med att vården börjar tillgripa åtgärder som inte vilar på vetenskaplig grund, även om syftet är vällovligt.

-Det kan vara prejudicerande. Då är man inne på en väldigt farlig väg.

TT

Elöverkänslighet

• Typiska symtom hos dem som upplever elbesvär är sömnstörningar, trötthet, yrsel, huvudvärk, hudsymtom, koncentrationsproblem. I de mest extrema fallen blir det omöjligt för de drabbade att leva ett normalt liv.

• I den nationella miljöhälsoenkäten från 2007 uppgav 3,2 procent att de är känsliga eller överkänsliga mot elektriska och magnetiska fält, vilket motsvarar cirka 217.000 svenskar.

• Eftersom inte elöverkänslighet är en egen diagnos rekommenderas läkare att använda koden R68.8 för dessa patienter, i de fall där inte något av symtomen är extra uttalade. Koden står för ”andra specificerade generella symtom och sjukdomstecken”.

Socialstyrelsen (TT)

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.