Foto: TT

Minister vill att fler självmord utreds

Uppdaterad
Publicerad

Samhälle- och socialminister Annika Strandhäll (S) vill att fler självmord utreds för att man ska kunna lära sig om orsakerna. Hon är också öppen för en upplysningskampanj.

– Medvetenheten är inte så hög. Varken hos politiker eller hos allmänhet, säger hon.

Omkring 1.500 människor tar sina liv i Sverige varje år, jämfört med omkring 260 som omkommer i trafiken.

LÄS MER: Läsares frågor och experternas svar om självmord

Men suicidpreventionsforskningen får endast omkring tre miljoner kronor om året från staten, samtidigt som trafiksäkerhetsforskningen får 100–150 miljoner kronor årligen, enligt organisationen Suicide Zero.

Mer pengar gör skillnad

Det finns mycket som skulle kunna göras med mer pengar, enligt Suicide Zeros generalsekreterare Alfred Skogberg. Det handlar bland annat om att ta reda på vilka platser som det är vanligt att ta sitt liv i från, och bygga bort risken. Det kan handla om perronger eller broar.

– Det finns en föreställning om att det inte är någon idé att bygga bort, för att då går man bara till nästa bro och hoppar. Men många självmord är impulsiva. Får man impulsen åker man sannolikt inte 30 minuter till nästa bro, utan chansen ökar radikalt att man aldrig kommer att ta sitt liv, säger Skogberg.

LÄS MER: Brister i vården när patienter begår självmord

Organisationen vill att kommunerna analyserar fler självmord, och kräver att det görs av alla begångna av minderåriga, en fråga som tidigare lyfts även av Folkhälsomyndigheten.

– Lite av självmordets budskap är att vi har misslyckats med att rädda just den individen, men vi kan lära oss av det som inträffat, säger Skogberg.

Behöver tas på större allvar

Annika Strandhäll (S) håller med Alfred Skogberg. Hon lyfter fram det stödmaterial som Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen gjort för att öka kunskapen. Socialministern vill ännu inte ställa några krav, men utesluter det inte om resultat uteblir.

– Vi behöver på alla sätt arbeta för att få ner antalet självmord. Jag hör också att det finns ett intresse från många kommuner att delta, säger Strandhäll.

LÄS MER: Specialisterna: Det här är vanligaste fördomarna om självmord

Hon tycker att självmordsfrågan behöver tas på större allvar.

– Regeringen har höjt ambitionsnivån, dels har vi lagt ett tydligt uppdrag på Folkhälsomyndigheten att samordna arbetet runt suicid och prevention sedan i år.

– Dels har vi från och med i år stärkt upp resurserna till de frivilligorganisationer som arbetar för att förebygga suicid. Vi lägger 15 miljoner i år, det är en ganska radikal förbättring, säger hon.

Stigmatiserat ämne

Strandhäll lyfter fram att självmord och psykisk ohälsa i dag är stigmatiserande, och att vi behöver prata mer om det och våga fråga varandra hur vi mår.

LÄS MER: Psykisk ohälsa vanligaste orsaken till sjukskrivning

Just den typen av frågor skulle kunna bli aktuella för en nationell kampanj på området.

– Det är kanske just det som jag tycker är viktigt med den tanken, säger hon.

Strandhäll lovar inte några nya pengar, men nämner de satsningar som indirekt kan motverka självmord, exempelvis på skolhälsovården och till ungdomsmottagningar.

LÄS MER: Hit kan du vända dig angående självmord och psykisk ohälsa

Folkhälsomyndigheten ska också årligen sammanställa vad som görs på området och rapportera till socialdepartementet.

– Vi kommer att få en annan överblick, vilket förhoppningsvis innebär att vi också kommer att se resultat.

Fakta: Flest män begår självmord

  • 2015 tog 1 171 personer som var äldre än 15 år sitt liv i Sverige. 72 procent av dem var män. Till det kommer ytterligare omkring 400 personer där man misstänker självmord, men inte kunnat bekräfta det.  
  • I åldern 15–29 är självmord den vanligaste dödsorsaken.  
  • Under 2011–2015 var självmord, i förhållande till befolkningsmängden, vanligast på Gotland, följt av Kalmar län.  
  • Minst vanligt var självmord i Västerbottens län och Uppsala län.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.