Före jul beslöt Alliansen och Sverigedemokraterna i ett tillkännagivande att den bortre parentesen i sjukförsäkringen ska vara kvar. Alltså att sjukskrivna återigen ska prövas mot arbetsmarknaden efter två och ett halvt år och under tiden mister de sin sjukpenning.

Men Strandhäll hoppas ändå på att få en majoritet i riksdagen för att den bortre tidsgränsen ska försvinna. Det sade hon i Agenda.

– Vår målsättning är att få bort tidsgränsen i sjukförsäkringen så snart som möjligt. Den tar resurser från Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Två procent av nästan 90.000 utförsäkrade har kommit tillbaka i arbete. Det fungerar inte, konstaterade hon.

Men på frågan när regeringen kan göra den här förändringen hade hon inget konkret svar utan beskedet blev att hon hoppas få till blocköverskridande samtal om vilka åtgärder som fungerar och inte i sjukförsäkringen.

”Fokus på tidigare åtgärder”

– Vi behöver prata om vad som fungerar och lägga fokus på förebyggande och tidigare åtgärder. Både utvärderingar och forskning visar den bortre parentesen inte har varit effektiv för att få människor tillbaka i arbete. Redan efter två månaders sjukskrivning försämras chanserna radikalt, sade Annika Strandhäll.

Samtidigt visade Agendas reportage att antalet långtidssjukskrivna och de som fått sjukersättning – alltså förtidspension – har minskat kraftigt. Så någon effekt verkar den bortre tidsgränsen ha haft?

– Man måste skilja på saker. Rehabiliteringen består av flera steg. De tidiga stegen har haft effekt. Men inte den bortre gränsen. Arbetsförmedlingen säger att den är en åtgärd som tar väldigt mycket resurser och att de som blir utförsäkrade är för sjuka, eller för oroade för sin ekonomi, för att kunna ta till sig insatserna, sade Annika Strandhäll.