Yusupha Sallah misshandlades svårt och säger att han kunde ha dödats. Varning för känsliga bilder. Foto: SVT

Misshandlades svårt – ingen dömdes för hatbrott

Uppdaterad
Publicerad

Han misshandlades svårt och höll på att kastas ner från en bro. Men trots vittnesmål om rasistiska uttryck fanns inget hatbrottsmotiv med i åtalet.

– Jag var nästan död. Hade polisen kommit sent så hade jag dött, säger Yusupha Sallah.

Det var en söndag i september 2013 när han och hans 1,5-åriga son var på väg till lekplatsen som fanns bortom en gångbro i stadsdelen Kroksbäck i Malmö. Det var här som Yusupha Sallah kunde ha blivit dödad.

SVT granskar hatbrott

– Vi ser tre kvinnor och en man. Han sparkar på min sons leksak. Jag säger: ”Varför gör du det?” och han säger: ”Din fucking neger. Du ska bara ta din son och vi ska slå ihjäl dig här”.

Försöker kasta honom över bron

Misshandeln pågår ett tag och fortsätter efter att ytterligare ett tiotal män kommer till platsen.

– De kan ha varit fler, jag vet inte. Jag får slag i huvudet och ryggen, överallt på min kropp. Jag såg inget på grund av allt blod.

Några av männen lyfter upp honom från marken för att försöka kasta honom över broräcket. Det är mer än fem meter ner till marken.

– Jag håller fast mig i räcket och en av kvinnorna slår på min hand med sina skor för att jag ska släppa taget. De sparkar och slår.

Trots det lyckas han ta sig över på rätt sida räcket igen. Men där fortsätter misshandeln. En av männen kastar en cykel på honom och misshandeln slutar inte förrän polisen kommer.

Afrofobiska hatbrott ökar

Misshandeln av Yusupha Sallah följer flera av de tendenser som Brottsförebyggande rådet, BRÅ, har noterat vid hatbrott med afrofobiska motiv. Den skedde på allmän plats, gärningsmännen var obekanta för offret och brottet var våldsamt, något som är vanligare vid hatbrott med afrofobiska motiv i jämförelse med andra brott med hatbrottsmotiv.

Statistik från BRÅ visar också att anmälningar med afrofobiska hatbrott har ökat med 26 procent sedan 2009 och utgjorde 2013 en fjärdedel av alla rasistiska anmälningar.  

Trots att minst ett 50-tal människor blev åskådare till misshandeln ville få vittna. Bara en person åtalas och döms till två års fängelse för grov misshandel efter att ha utpekad av ett utomstående vittne.

Kvinnorna och den unge mannen som först möter Yusupha Sallah på bron hävdar i förhör att det är han som startar bråket och att det är han som misshandlar dem. Men deras berättelser är motstridiga.

”Jävla neger”

Flera utomstående vittnen – inklusive det vittne som åklagaren bygger sitt åtal på – beskriver hur det är de som attackerar Yusupha Sallah, som försöker försvara sig. 

”Den svarte mannen har blivit påhoppad av flera personer för att han är svart”, säger en kvinna som polisen pratar med på platsen direkt efter misshandeln. 

Hon har hört att de sagt att Yusupha Sallah skulle ”plocka upp sin äckliga son och att de inte ville ha svarta i området”.

Men kvinnan vill inte medverka i utredningen av rädsla för konsekvenser.

En annan förbipasserande kvinna vittnar i förhör om hur hon hör en kvinna skrika ”jävla neger”.

Men åklagaren valde att inte driva fallet som ett hatbrott, något som kunde ha lett till strängare straff för den som fälldes.

Åklagaren: Inget vittne till hatbrottsmotiv

Enligt åklagaren går det inte att bevisa att Yusupha Sallah blivit misshandlad i det första skedet av kvinnorna och den unge mannen. Därmed faller hatbrottsmotivet. Den man som dömdes kommer in i misshandeln i ett senare skede.

– Där är det ord mot ord, där både målsäganden å sin sida, och de här tre andra personerna som den situationen berörde gjorde gällande att samtliga hade blivit utsatta för kränkningar. Ömsesidigt, säger kammaråklagaren Neela Frisell.

Yusupha Sallah är själv övertygad om att han utsattes för ett hatbrott och han är besviken över att misshandeln av honom aldrig prövades utifrån ett hatbrottsmotiv. Han lever fortfarande på hemlig adress, men väljer att träda fram eftersom han tycker att det rasistiska våldet måste bli synligt.

Han säger att han än i dag är rädd för att röra sig i vissa områden,

– Den glädje jag hade inom mig, den saknar jag. Att kunna gå vart jag vill utan att tänka på i vilket område jag är. Men jag kommer bära den här upplevelsen i resten av mitt liv.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

SVT granskar hatbrott

Mer i ämnet