Foto: Scanpix

Miste vårdnaden – har skyddad identitet

Publicerad

Plötsligt vändes skyddet hon fått av samhället emot henne. Så upplever Anna tingsrättsdomen som tog ifrån henne vårdnaden av barnen. Exmaken, dömd för misshandel, fick vårdnaden i stället.

Fallet visar svårigheten att uppfylla umgängesrätten när man har skyddad identitet.

–En förälder har skyldighet att inte bara passivt medverka till att det blir umgänge, utan också uppmuntra att barnet träffar den andra föräldern i den utsträckning som domstol beslutat, säger Mats Sjösten, lagman i Varbergs tingsrätt och specialist på familjerätt.

Ses som sabotage

Han tillägger att det kan ses som sabotage om föräldern som har vårdnaden inte uppfyller umgängesrätten. Det kan leda till att vårdnaden flyttas – även om en några år gammal misshandelsdom finns med i bilden.

–Det är inga lätta ställningstaganden, men ingenting ovanligt, säger Sjösten.

Det blir ännu svårare om mamman och barnen, som i Annas fall, lever med skyddad identitet. Skyddet fick de sedan de lämnat hemmet med anledning av att maken ska ha slagit henne. Han har, mot sitt nekande, dömts till fängelse för misshandel och avtjänat straffet.

För att inte riskera att en hemlig adressuppgift röjs har kommunernas socialnämnder särskilda kontaktpersoner, som ska transportera barnen mellan föräldrarna och se till att barnen inte far illa.

-Det ligger ett stort ansvar på kommunen att få det här att fungera, säger Johanna Schiratzki, professor i välfärdsrätt vid Ersta Sköndals högskola.

Mådde dåligt

Men i Annas fall bedömde kontaktpersonen vid ett planerat umgängestillfälle att barnen verkade må så dåligt inför att träffa sin pappa att försöket avbröts.

–Jag tycker att jag gjorde allt jag kunde för att få ett umgänge till stånd, säger Anna.

Men Stockholms tingsrätt anser att hon saboterat pappans möjligheter till umgänge. Fast det som till sist fick rätten att ta ifrån Anna vårdnaden var att skyddsåtgärderna kring henne och barnen ansågs ge sämre uppväxtvillkor. Rätten skriver att barnen inte lever under ”normala förhållanden” och till exempel knappast kan åka på ridläger eller sova över hos kompisar.

-Det är ju något de bara hittar på, inget som varit uppe under rättegången. Domstolen är välkommen hit på besök. Man kan vara skyddad och ändå leva ett normalt liv, säger Anna.

En idealbild

Johanna Schiratzki tycker att domen är speciell.

–Det är ovanligt att det är utskrivet så tydligt, den här skillnaden mellan det normala och det mindre normala och vilka förväntningar man kan ha på en barndom. Om man lägger normalitet som grund för att bedöma vad som är barnets bästa, så låter man barnen och deras familjer mäta sig med en idealbild som kanske inte alls existerar.

Men hon tycker även att domen är välformulerad och att domstolen, genom tidigare vitesförelägganden, försökt förmå mamman att inse vikten av att umgänget pappa-barn verkligen blir av.

Anna heter egentligen något annat. Hennes exmake, som anser sig oskyldigt dömd för misshandel, försöker få sin sak prövad i Europadomstolen. Domen som ger honom ensam vårdnad om barnen har vunnit laga kraft. Men nya rättsliga turer har inletts. I en vårdnadstvist kan man väcka talan i domstol i princip hur många gånger som helst.

Fakta: Barnens bästa främst

* Umgängesrätten är i föräldrabalken uttryckt som barnets rätt att umgås med föräldern, inte förälders rätt att umgås med sitt barn.”Barnet skall ha rätt till umgänge med en förälder som det inte bor tillsammans med”.

* Vid alla beslut om vårdnad, boende och umgänge ska ”barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna” särskilt beaktas, men det ska även ”risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp”.

* Enligt FN:s Barnkonvention ska ett barn inte skiljas från föräldrarna, ”utom när det är för barnets bästa”. Barnets bästa ska också komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn. (TT)

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.