Magnus Hörnqvist, kriminolog på Stockholms universitet, är kritisk till regeringens förslag om att inrätta en ny rubricering för blåljusbrott. Foto: Janerik Henriksson/TT, privat

Forskare totalsågar regeringens förslag om blåljusbrott: Bara symbolpolitik

Uppdaterad
Publicerad

Kriminologen Magnus Hörnqvist totalsågar regeringens förslag om ett särskilt blåljusbrott. Han menar att det rör sig om ren symbolpolitik och att brotten som omfattas av rubriceringen redan är straffbara.

– Varför ska man hitta på nya ”Kalle Anka-lagar”, säger han.

Regeringen presenterade på fredagen ett förslag om att inrätta en ny brottsrubricering – blåljussabotage – för angrepp mot polis, räddningstjänst och ambulans. Brottet ska kunna ge upp till livstids fängelse, och kan handla om hot, våld, skadegörelse av fordon, stenkastning eller angrepp på polishästar.

Men Magnus Hörnqvist, universitetslektor vid Kriminologiska institutionen på Stockholms universitet, tycker att det är svårt att ta förslaget på allvar.

– Det låter som ett skämtprogram. Allt det här är redan kriminellt.

Han menar att det inte finns någon forskning som stödjer att skärpta straff har effekt på brottsligheten och att det handlar om ren symbolpolitik från regeringens sida.

– Det politiska systemet har helt kapat bandet till verkligheten, inget av det här kommer att ha någon effekt i de utsatta områdena.

”Huvudlöst och groteskt”

Sverker Jönsson som är universitetslektor i straffrätt vid Lunds universitet vänder sig också starkt mot de kraftigt skärpta straffen.

– Det är huvudlöst och groteskt och saknar alla proportioner. Att föreslå livstid avviker från nordisk, kriminalpolitisk tradition sedan 60 år tillbaka, säger han till SVT Nyheter.

Sverker Jönsson var kritisk till förslagen redan i sitt remissvar. Han menar att angreppen mot polisen, räddningstjänst och sjukvårdspersonal orsakas av social oro och segregation, något som en straffskärpning inte kommer att råda bot på. Däremot kan skärpta straff leda till förväntningar på att angreppen ska upphöra.

– Det kommer naturligtvis inte att ändra på något, då kommer krav på ytterligare skärpningar och vi hamnar en ond spiral med hårdare lagstiftning mot redan utsatta grupper.

– Det är en destruktiv och kontraproduktiv lagstiftning, säger Sverker Jönsson.

Polisförbundet inte nöjda

Men Polisförbundet välkomnar förslaget och skriver i ett pressmeddelande att det är något de har jobbat för under lång tid. Samtidigt är de inte helt nöjda med att straffskärpningen för våld och hot mot tjänsteman bara omfattar grova brott.

– Här vill vi se en straffskärpning även för brott av normalgraden. Vi vet från våra medlemsundersökningar att den upplevda utsattheten bland poliser ökat och därför är det olyckligt att samhället inte markerar genom att även skärpa straffen för våld och hot mot tjänsteman när brotten är av normalgraden, säger Polisförbundets ordförande Lena Nitz enligt pressmeddelandet.

Moderaterna kritiska

Hon får medhåll av Moderaternas rättspolitiske talesperson Johan Forssell, som också vill se höjda straff för våld och hot mot tjänsteman av normalgraden.

– Det är problematiskt. De flesta poliser som drabbas av de här brotten drabbas av brott av normalgraden. Vi vill ha fängelse för det här och vi vill även inkludera sjukhuspersonal, säger han.

I övrigt står Moderaterna bakom förslaget om ett nytt blåljusbrott, men anser att regeringen har varit för långsam att komma till skott.

– Vi krävde det här för flera år sedan, regeringen sade det också för flera år sedan. Det har tagit tre år för dem att ens få ur sig ett förslag.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.