Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) höll en digital pressträff, om Statens institutionsstyrelses verksamhet och en översyn om regleringen av sluten ungdomsvård. Foto: Jessica Gow/TT

Morddömda ungdomar kan få längre straff

Publicerad

Regeringen vill utreda om dagens gräns på fyra år är tillräcklig. – Det måste till en tillräckligt kraftfull reaktion från samhällets sida vid grova brott, säger justitieminister Morgan Johansson (S).

Hur lång maxtiden bör vara vill han inte gå in på.

Johansson menar att lagstiftningen om sluten ungdomsvård, LSU, behöver moderniseras för att vara mer anpassad till dagens brottslighet.

Ministern pekar på att fler unga mellan 15 och 18 år döms till sluten ungdomsvård för mycket grova brott, till exempel mord, samt att dessa ofta har ett kriminellt nätverk runt sig.

Öka säkerheten

Utredaren ska även se över kvaliteten och säkerheten inom LSU.

– Vi har sett en situation av ökande problem med den slutna ungdomsvården på senare år, inte minst när det gäller säkerheten, säger Johansson.

– Vår bedömning är den att Statens institutionsstyrelse (Sis) måste göra samma resa som Kriminalvården gjorde för 15 år sedan när den väldigt kraftigt skärpte säkerheten.

Utredaren ska även titta på möjligheten till villkorlig frigivning när det gäller LSU, vilket saknas i dag. Även utslussningen efter att den slutna ungdomsvården är slut ska ses över.

Johansson tror att eventuella lagändringar kan vara på plats i början på nästa mandatperiod.

Det andra regeringspartiet Miljöpartiet står bakom utredningen.

-Vi ser ett behov av en översyn av lagstiftningen. Grova våldsbrott överlag är ett av de största samhällsproblemen i dag, säger partiets rättspolitiske talesperson Rasmus Ling.

Flytt till Kriminalvården

Justitieministern vill inte låta Kriminalvården ta över ansvaret för den slutna ungdomsvården från Sis.

– Det är ett stort steg att ta att sätta 15-åringar i fängelse, det finns en stor risk att man då bjuder in eller ökar risken för en längre kriminell karriär. Att arbeta inom ramen för den organisation som vi har i dag tycker jag är klokare, säger Morgan Johansson.

– Vad vi behöver ha är åtgärder här och nu, så fort som möjligt. Skulle vi ha tagit det stora greppet och gjort om hela påföljdssystemet då är det en mycket större uppgift.

Moderaternas rättspolitiske talesperson Johan Forssell, som vill att ansvaret flyttas över till Kriminalvården, tycker det är ”tondövt” att regeringen inte tar med den frågan i sin utredning, när det nu ser ut att finnas politisk majoritet för en sådan förändring.

– Jag är lite rädd för att om vi inte vågar göra förändringar nu riskerar vi om några år ha en ännu värre gängkriminalitet än i dag, säger Forssell.

– Om man ändå ska tillsätta en utredningen som tittar på den slutna ungdomsvården tycker jag det är väldigt märkligt, snudd på oseriöst, att då inte också titta på vem som ska ansvara för den.

Han är även kritisk till att regeringen inte uttryckligen ger i uppdrag att höja maxtiden, utan att man endast ska utreda om den bör höjas.

Sis-hem

På Sis särskilda ungdomshem placeras barn och unga enligt LVU eller om de dömts till sluten ungdomsvård enligt LSU.

LVU är en tvångsåtgärd till följd av sociala problem, medan en placering med stöd av LSU är ett straff för unga förbrytare mellan 15 och 17 år.

Ungdomar som döms till sluten ungdomsvård kan ha begått bland annat rån, grov misshandel, mord, dråp, narkotikabrott och sexualbrott. Den maximala strafftiden är fyra år.

Det finns 22 särskilda ungdomshem med totalt cirka 700 vårdplatser. Till skillnad från HVB-hem kan platserna hos Sis låsas.

Framöver kommer Råby ungdomshem, Fagareds ungdomshem, Bärby ungdomshem, Sundbo ungdomshem, Johannisbergs ungdomshem och Tysslinge ungdomshem att ha renodlade LSU-avdelningar.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.