Som SVT kunde berätta i måndags fattas det över en miljard kronor efter att JB-koncernen försatts i konkurs. Skoljätten ägdes och drevs av danska riskkapitalbolaget Axcel – och nu måste staten gå in och betala 139 miljoner kronor i lönegaranti till de anställda.
Kritiken från oppositionspartierna har vuxit och idag lämnar Jabar Amin, riksdagsledamot och utbildningspolitisk talesperson för Miljöpartiet, in en fråga i riksdagen till utbildningsminister Jan Björklund (FP).
”Ska inte landa på skattebetalarna”
Miljöpartiet vill att det ska finnas krav på att ägarbolag som Axcel själva står för kostnaderna efter en eventuell konkurs – och att de juridiska möjligheterna för det ska utredas.
– Det är ju uppenbart att det här systemet inte fungerar. Istället borde man undersöka vilka juridiska möjligheter det finns att få det danska riskkapitalbolag som ligger bakom att betala det här, så att det inte landar på skattebetalarna en gång till, säger Gustav Fridolin (MP).
Men utbildningsminister Jan Björklund (FP) köper inte Miljöpartiets förslag om att riskkapitalister ska vara med och betala exempelvis lönegarantin.
– Jag tycker att vi behöver skärpa upp lagstiftningen högst avsevärt när det gäller vilka som får tillstånd att driva friskolor och inte och jag kommer att lägga ett sådant förslag. Men att ändra hela konkurslagstiftningen på grund av en enda konkurs, det tror jag inte är realistiskt, säger han till SVT Nyheter.
Så det blir nej?
– Vi planerar väldigt omfattande förändringar, och det gör vi efter en överenskommelse, bland annat med Miljöpartiet. Men just det förslaget tror jag inte på.
Vilhelm Sundström, partner på riskkapitalbolaget Axcel och ägaransvarig för den konkursade skoljätten, menar att ansvaret inte ligger på dem.
– Jag tycker att det är ett väldigt bra system som gör att man kan bevara värden i en konkurs. Det är inte bara Sverige som har det systemet utan det är ett internationellt allmänt vedertaget system.
Skolorna ska ta ekonomiskt ansvar
Miljöpartiet var själva med och drev igenom friskolereformen men har ändrat uppfattning om hur friskolorna borde drivas. Gustav Fridolin är kritisk till att skattebetalarnas pengar används till verksamheten medan riskkapitalbolagen kan plocka ut vinster.
Han tycker även att de bolag som investerar i skolan ska ha ett ekonomiskt ansvar om bolaget går i konkurs.
Som lagstiftningen ser ut idag så följer danska Axcel det regelverk som finns. Tror du verkligen att det här går att ändra på?
– Det är ju uppenbart att behövs det regelförändringar. Det är regeringens viktigaste uppgift att värna skattebetalarnas medel. Här har vi en verksamhet som varit helt skattefinansierad och som nu genom konkursen skickar ytterligare en nota till skattebetalarna. Jag tror att de flesta som ser det här inser att regelverket inte fungerar, att det är ett systemfel. Då måste man ändra reglerna, säger Gustav Fridolin.
Hela iden med aktiebolag som investerar i en verksamhet är ju att det ska vara möjligt att gå med förlust och försätta bolaget i konkurs utan repressalier. Är det ett realistiskt förslag?
– Ja, vi tycker inte att skolan ska vara en marknad vilken som helst där riskkapitalbolagen ska tjäna snabba pengar. Där har regelverket uppenbarligen fungerat fel. Ska man verka i skolan ska man ha en pedagogisk ide. Man ska inte från en dag till en annan kunna välja att plötsligt försätta skolan i konkurs och på det sättet slippa ansvar för den verksamheten.