Myter sprids om HPV-vaccin

Publicerad

I kölvattnet av narkolepsiskandalen växer mytbildningen kring vaccin i Sverige. HPV-vaccinet Gardasil har ifrågasätts helt felaktigt, menar läkaren och forskaren Björn Strander.

Myterna är många: HPV-vaccinet Gardasil som getts till 36 miljoner kvinnor, ska innehålla farliga konserveringsmedel, det ska ha orsakat dödsfall och ha farliga bieffekter.

I dag går ett antal högt uppsatta läkare och företrädare för cancerorganisationer ut på SvD:s debattsida Brännpunkt och kritiserar de myter som systematiskt sprids om vaccinering, särskilt kring HPV-vaccinet Gardasil som erbjuds gratis till unga kvinnor som ett skydd mot livmoderhalscancer. Debattartikeln är ett indirekt svar på det program som TV4:s Kalla Fakta sände för en vecka sedan då man kritiskt granskade vaccinet.

Kritiserar Kalla Fakta

Björn Strander, läkare och ordförande för Nationella arbetsgruppen för cervixcancerprevention, är en av dem som står bakom debattartikeln. Han ser att myter kring HPV-vaccinet sprids allt mer av organiserade motståndarrörelser som får stor inverkan – nu även på den kritiskt granskande journalistiken. Enligt Strander innehåller Kalla Faktas program tre felaktiga påståenden som han och hans kollegor bemöter i debattartikeln.

– Det första felet är att det inte skulle hjälpa mot cancer, det andra är att det skulle ge ett otillräckligt skydd och det tredje att det kan ge upphov till svåra biverkningar, säger Björn Strander till SVT Nyheter.

Gardasil skyddar mot HPV-virus som orsakar 70 procent av all cancer i livmoderhalsen. Det är alltså inte ett hundraprocentigt skydd och det ska man vara medveten om, menar Strander.

– Det är väldigt viktigt att lyfta fram att det inte är heltäckande och att man även ska fortsätta med cellprovtagningar. Vi är bortskämda med att många av barnvaccinationerna vi har i dag ger ett fullständigt skydd. Men i kombination med cellprovtagningar kan vaccinet ge ett fullständigt skydd mot livmoderhalscancer och det är ett fantastiskt medicinskt framsteg.

Amerikanska influenser

Orsakerna till den ökande mytspridningen är flera. En enkel förklaring är pandemrix – vaccinet mot svininfluensa som hittills orsakat att 164 personer har fått sjukdomen narkolepsi godkänd som läkemedelsskada av Läkemedelsförsäkringen. Det skapade stor rädsla i och skakade förtroendet för myndigheter och sjukvården. Men Strander ser även att konspirationsrörelser från USA sprids till Sverige.

– I USA finns en stor antivaccinrörelse som har kopplingar till flera rörelser till exempel de klimatskeptiska. Som i mycket annat tar vi till oss av amerikanska influenser.

På nätet florerar skeptikerna på olika forum där osanningar och myter får stå oemotsagda. Björn Strander menar att det är viktigt att bemöta myterna med saklig information för att vända på trenden där allt fler skaffar sina egna sanningar via nätet.

Finns det någon anledning överhuvudtaget att vara rädd för att vaccinera sig mot Gardasil?

– Nej. Det är så extremt välbeprövat och det finns ingen fog för oro. Vaccinet har utvärderats i tio års tid och har funnits i apotek i sju års tid.

Att man skulle få svåra biverkningar av vaccinet avfärdar han som ytterligare en myt.

– Biverkningskritiken är inte en kvalificerad kritik. Vaccinet har visat sig vara mycket säkert. 

Men hur länge vaccinets skydd räcker är i dag inte helt klarlagt.

– Man vet att det gäller i nio år framåt och man har inte sett att effekten minskat därefter. Men det kan bli aktuellt med en extra spruta längre fram, säger Björn Strander.

Vart ska man då vända sig för att få oberoende fakta och information?

– På Läkemedelsverkets sida kan man läsa om bieffekter, på landstingens sajt 1177.se finns vederhäftig information och även på Cancerfondens hemsida.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer