Flera företag, bland annat Volvo och Vattenfall, har tagit fram en så kallad färdplan där man visar hur regeringen ska kunna skynda på utvecklingen mot fler eldrivna fordon i Sverige.

  – Vi kan ha en miljon elfordon, personbilar och lätta lastbilar, på svenska vägar år 2030, säger Benjamin Ståhl, projektledare för färdplanen.

Benjamin Ståhl talar framför allt om så kallade laddhybridbilar som går över till fossilt bränsle när batteriet är urladdat.

Samordning

I färdplanen kräver företagen att staten agerar för att målet en miljon fossilbränslefria fordon -  drygt en femtedel av fordonsparken – ska bli verklighet år 2030.

– Det måste ske en samordning för elfordon som går över alla transportslag – personbilar, lastbilar, bussar, mopeder och så vidare. Det behövs en gemensam infrastruktur, säger Benjamin Ståhl.

– I Tyskland har Angela Merkel satt sig i ledningen för ett initiativ där alla tyska biltillverkare är med.

Enligt Benjamin Ståhl får vi snart se en massa nya eldrivna fordon i Tyskland.

– Där finns det en samordning med energibolagen och det kommer att finnas en laddinfrastruktur. Det går väldigt snabbt, säger han.

Nav av elektrifiering

Enligt Benjamin Ståhl är användningen av elfordon alldeles för splittrad i dag.

– Vi borde få nav av elektrifiering i landet. Det ska inte vara utsmetat på en massa kommuner och olika program. Det blir för snuttifierat.

Enligt Benjamin Ståhl är det de lätta lastbilarna som snabbast kommer att bli eldrivna och som kan fungera som ett slags ambassadörer för elbilar eller laddhybridbilar.

– Hantverkarbilar och servicebilar åker regelbundna rutter. Det finns ofta en arbetsplatsparkering där de kan laddas.

Inte länder – städer

Men det räcker inte med nationell samordning. Det krävs även lokala initiativ. 

– Mycket av det som påverkar marknaden för elfordon ligger på kommunal nivå. Det handlar om tillgång till körfält, parkering, infrastruktur för laddare, byggnormer, säger Benjamin Ståhl.

– Det är inte länder utan städer som ligger i framkant: San Francisco, Amsterdam, Hamburg, Oslo, Tokyo, Paris.

I Amsterdam är målet att all trafik ska ske med eldrift år 2040. Det gäller även båtarna på kanalerna. År 2020 ska 20 procent av trafiken (40.000 fordon) vara avgasfri.

Ändra beteende

Benjamin Ståhl är medveten om att det krävs beteendeförändringar hos bilisterna om det ska bli någon miljöeffekt.

– Annars åker man vidare på bensin eller diesel och har miljöbilsrabatt men skitar ändå ner lika mycket – eller kanske ännu mer, säger han.

– Genomsnittsbilisten kör tre mil om dagen. De flesta kör mycket mindre än det. En bil står stilla 90 till 95 procent av tiden.

Om bilisterna tänkte på att de för det mesta inte är ute på långresa till fjällen utan faktiskt gör en kortare tur på maximalt tre mil skulle beteendet kunna ändras. Men för det krävs naturligtvis att det finns många fler laddstationer, resonerar Benjamin Ståhl.

– Det skulle innebära att nittio procent av resorna gjordes på sol- vind- eller vattenframställd el, det vill säga helt utan utsläpp – i alla fall i Sverige, säger Benjamin Ståhl.

Avgörs inte i Sverige

Men enligt Benjamin Ståhl avgörs det inte i Sverige om elfordonen blir konkurrenskraftiga. Det avgörs på världsmarknaden.

Det är bland annat därför man i färdplanen, initiativet från näringslivet, inte tror på att bara satsa på elbilar. 

– Vi kommer inte att kunna påverka hur utbudet av fordon ser ut. I Sverige säljs mindre än en halv procent av världens fordon. Det är ingen som gör bilar bara för Sverige.

För kort räckvidd

Mattias Goldmann, talesperson för organisationen Gröna Bilister är betydligt mer skeptisk till laddhybrider.

– Laddhybrider har för kort räckvidd, ibland i praktiken bara drygt en mil. I Japan, där det finns många laddhybrider, har det visat sig att bilisterna ofta struntar i att ladda bilen och kör på fossilt bränsle.

– Laddhybridbilar väger, på grund av det tunga batteriet, mer än vanliga bilar och släpper därför ut mer avgaser jämfört med vanliga bilar när de körs på bensin och diesel, säger han. 

Mer bonus för el-bilar

Enligt Goldmann är det – förutom fler laddningsmöjligheter – främst nya ekonomiska styrmedel som krävs för att driva på utvecklingen mot fler elbilar.

– Det krävs en mycket kraftigare bonus. I dag får man 40.000 kronor i så kallad supermiljöbonus, det vill säga i praktiken lika mycket för laddhybrider som för elbilar. Man borde få mer för elbilar, säger han och påpekar att det redan nu finns elbilar med batterier med en räckvidd på nästan 20 mil.

Goldmann vill ha ett system med så kallad bonus–malus efter fransk modell. I ett sådant system får man betala en avgift när man köper en nedsmutsande bil – ju mer den släpper ut desto mer får man betala i ”malus”. På motsvarande sätt får man bonus om man köper en miljövänlig bil – ju mindre den belastar miljön desto större bonus.

På så sätt får de skitiga bilarna betala för de rena och man behöver, enligt Mattias Goldmann, inte välja mellan skolan och vården å ena sidan och rena bilar å den andra.

Räcker inte med elbilar

Enligt Goldmann räcker det inte att ersätta diesel och bensin med el för att få ett fossilfritt transportsystem. Det krävs också effektivisering och ändrat beteende.

– Ungefär en tredjedel kan ersättas av el och annat icke-fossilt, en tredjedel försvinner genom effektivisering. För att få bort den sista tredjedelen måste vi helt enkelt delvis avstå från att använda bilen, till exempel genom webbkonferenser istället för seminarier. Man kan redan nu se att framför allt yngre väljer ”mobil” istället för ”bil”, säger han.