Expert: Så kan kvinnor skyddas när de föder barn

Uppdaterad
Publicerad

Nästan varannan kvinna som fött vaginalt får någon form av förlossningsskada. Skador som kan undvikas med ett klipp – som dagens förlossningsvård nästan helt slutat använda.

Förlossningsskador som urinläckage, framfall och tarmläckage är skador som många kvinnor väljer att inte berätta om. Skammen och tabut är stort. Men nästan varannan kvinna som fött vaginalt drabbas av någon form av förlossningsskada, visar en ny avhandling från Sahlgrenska Akademin i Göteborg.

Studien visade att risken för komplikationer efter förlossningen var betydligt högre för kvinnor som fött vaginalt, jämfört med kontrollgruppen bestående av kvinnor som fött med kejsarsnitt. Risken för avföringsläckage ökade med 44 procent.

Klipp minskar risk

Många av de skador som orsakar avföringsläckage skulle kunna undvikas med ett klipp i mellangården när förlossningen närmar sig sitt slut. Men klipp används nästan inte alls i Sverige längre. Samtidigt har analbristningarna hos förstföderskor mångdubblats.

– Under 1970-talet användes klipp vid nästan alla förlossningar. Men sedan upptäckte man att det uppkom risker för komplikationer som smärta vid samlag, infektioner och att man inte blev ihopsydd rätt. Men den här avhandlingen visar att det är värt att titta mer noggrant på klipp igen, säger Ian Milsom, professor i gynekologi och obstetrik vid Sahlgrenska akademin som är en av de bakom avhandlingen.

Högre risk för korta kvinnor

Avhandlingen är den första riktigt stora svenska kartläggningen av förlossningskomplikationer på lång sikt och har följt upp över 5.000 kvinnor tjugo år efter förlossningen.

Forskarna bakom studien efterlyser nu en översyn av förlossningsvården.

– Man bör individualisera förlossningen för varje kvinna. Avhandlingen kom också fram till att korta kvinnor under 160 centimeter med stora barn över 4 kilo fick fler problem efter förlossningen än kvinnor som var längre och födde lika stora barn, säger Ian Milsom.

Kejsarsnitt ökar

I takt med ökningen av förlossningskador har kejsarsnitten ökat de senaste decennierna. Och den största ökningen har skett bland omföderskor som tidigare genomgått en komplicerad förlossning. Men Ian Milsom poängterar att den nya avhandlingen inte tittat på kejsarsnitt för att undvika förlossningsskador.

– Kejsarsnitt är en operation där andra komplikationer kan uppstå. Det har vi inte undersökt här och rekommenderar inte heller det. Den enskilda doktorn får tillsammans med den gravida kvinnan föra en dialog om det. Vår avhandling kan ligga till grund för dialogen.

Nya förlossningstrender

SVT:s Uppdrag Granskning har tidigare granskat förlossningsskador som mörkats av vården och som skulle kunna undvikas med hjälp handgreppet perinealskydd som går ut på att barnmorskan stoppar barnets huvud när det krystas ut. Även det handgreppet används sällan i Sverige numera.

– Att bromsa barnets huvud är jätteviktigt för att inte skador ska uppstå. Att det inte har använts på senare i tid lika stor utsträckning kan bero på att vi har gått igenom olika skeden av förlossningsvård där det bland annat varit populärt med att föda stående eller i ett bad, då det blir mycket svårare för barnmorskan att utföra perinealskydd, säger Ian Milsom.

Avhandlingen visade att:

* Nästan hälften av alla kvinnor som fött vaginalt har drabbats av urininkontinens, avföringsläckage eller framfäll, som innebär inbuktande slidväggar.

* Risken för avföringsläckage ökade med 44 procent hos de kvinnor som fött vaginalt. Om kvinnan brast allvarligt under förlossningen fördubblades risken.

* 1985 användes klipp vid 16 procent av förlossningarna, år 2005 var andelen 7 procent. Under samma period har andelen analbristningar hos förstföderskor ökat från cirka 1 procent till sju procent.

* Risken för framfall fördubblas när man föder vaginalt. Även urininkontinens var avsevärt vanligare hos vaginalförlösta kvinnor jämfört med kvinnor som fött med kejsarsnitt.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.