Nationella samordnare – regeringens sätt att få kommunerna att göra som man vill. Foto: SVT

Nationella samordnare blir fler

Uppdaterad
Publicerad

I veckan utsåg regeringen en nationell samordnare för utsatta EU-migranter. Det var första samordnaren för nya regeringen men vi kan nog vänta oss fler. Det är en styrmodell som blivit högsta mode inom svensk statsförvaltning.

Cecilia Grefve är en av regeringens färskaste samordnare. Hennes uppdrag är att få kommunernas socialtjänster att bli bättre på att ge utsatta barn och ungdomar den hjälp de behöver. För på sistone har det blivit tydligt att det finns problem.

– På sina håll har anmälningar blivit liggande alldeles för länge. På grund av personalomsättning har man svårt att hålla utredningstider. Man hinner inte göra skyddsbedömningar inom den stipulerade tiden, säger hon.

Agenda

Ska övertyga

De nationella samordnarnas uppdrag är skiftande: våldsamma extremister, huliganer, våld i nära relationer, flyktingmottagning är bara några exempel.

Under förra regeringen utsågs hela 32 nationella samordnare som ska åka land och rike runt.

– Vi har sett att de blir fler, speciellt de som ska övertyga. Regeringen ser samordnaren som ett sätt att få fram ett nytänkande, en nytändning av frågan helt enkelt, säger Anders Widholm, utredare på Statskontoret.

–  Det är ett spektakulärt sätt att få uppmärksamhet för en fråga, säger han.

Offentlig verksamhet ofta kommunal

Anders Widholm påpekar att offentlig verksamhet i stor utsträckning är kommunal och då har regeringen oftast inte direkt kontroll.

– Då är man beroende av att kommunerna förändrar sitt beteende för att man ska uppnå ett politiskt mål, säger han.

Frågan är vad samordnarna egentligen gör för nytta. Själva tycker förstås samordnarna att de påverkar men någon mer övergripande genomgång av deras resultat finns inte.

– Det är inte alls självklart att det får effekt. Men det vore naturligtvis intressant att ta reda på, säger Anders Widholm.

En av riskerna är nämligen att verksamheterna som ska samordnas halkar tillbaka in i gamla hjulspår när projektet tar slut.

– Det är viktigt att det som sätts igång fortsätter även när projektet är slut, säger Eva Nilsson Bågenholm, före detta nationell äldresamordnare. 

Vem bestämmer?

En annan risk är att, när ljuset hamnar mer på samordnaren än på den ansvariga ministern, kan det bli otydligt vem som egentligen bestämmer.

– Det kan göra det enklare för ministrar att skylla från sig, säger Anders Widholm.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Agenda

Mer i ämnet