-Men jag tror inte vi får se någon återkomst av niandet från förr, säger språkforskaren Catrin Norrby.

Då var det krångligt med titulaturen. På tv kan vi än i dag höra exempel i gamla pilsnerfilmer med Thor Modéen och Sickan Carlsson. Det var ”disponenten” hit och ”fru Persson” dit. Du kunde man

absolut inte säga om inte titlarna uttryckligen hade lagts undan av den som stod högst upp på samhällsstegen.

Ni sades nedåt till någon som inte var fin nog att ha en titel att vifta med.

-Ni var ett ganska infekterat tilltal som i dag uppfattas nedlåtande och snorkigt av många äldre personer i Sverige, säger Catrin Norrby, som studerat hur tilltalsskicket har förändrats i några västeuropeiska länder sedan 1950-talet.

Du-reformen

När Bror Rexed 1967, som ny generaldirektör för Medicinalstyrelsen, lade bort titlarna och blev du och bror med sina anställda var det en stor sensation. På så sätt banade han väg för den unika svenska företeelse som kom att kallas du-reformen, och som innebar att allt krångligt titulerande försvann mer eller mindre över en natt.

-Men det är ju inte så att reformen bara kom ur tomma intet, utan det handlar väldigt mycket om hela det politiska och sociala klimatet i 60-talets Sverige med strävande mot jämlikhet och jämställdhet. Det låg i tiden, helt enkelt, säger Catrin Norrby.

Käppfaktor

Kanske är det på samma sätt när ”ni” nu börjar höras igen. Det kan tolkas som ett tecken på att jämlikhetstankarna i det svenska samhället inte lever kvar längre.

Ni används för att markera distans till den som tilltalas, antingen i ålder eller status. I dag är det vanligen yngre personer i servicesituationer som slutat att säga du, speciellt till äldre kunder.

-Det verkar faktiskt finnas någon form av käppfaktor – ni säger man för att vara trevlig till personer med käpp eller andra attribut som signalerar tydlig ålderdom.

Catrin Norrbys undersökning visar att artigheten ofta uppfattas precis tvärtom av den som tilltalas.

Nedlåtande

För den äldre generationen kan ett ”ni” fortfarande upplevas som nedlåtande och de ivrigaste förespråkarna för ett allmänt duande hittades bland de äldsta deltagarna i undersökningen.

Unga svenskar har aldrig upplevt några problem med titulaturen. Ni är helt enkelt ett främmande tilltal som man inte har några särskilda känslor inför.

-Problemet i svenskan i dag är att folk lever efter olika ”ni”. Det är besvärligt om vi får en situation där människor opererar efter olika samtalsregler, säger Catrin Norrby.

Stockholmsfenomen

Flera deltagare i undersökningen tror att det nya niandet är ett Stockholmsfenomen som kan kopplas till storstadslivets avstånd och kyla, samtidigt som det också kan höra ihop med trenden under senare år att vara artig och lite fin av sig i största allmänhet. Det återstår att se om resten av landet följer efter.

-Jag tror inte att ”ni” håller på att återetableras i någon större skala. Det är möjligt att det kommer att fylla något slags funktion i servicesituationer där man har behov just av artig distans.