Foto: TT

Nu är språkrören själva utslängda till vargarna

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Språkrören Gustav Fridolin och Åsa Romson tog inte klart och tydligt avstånd från Mehmet Kaplans samröre med de Grå vargarna. Nu är språkrören själva utslängda till vargarna, jagade till och med av sina egna partikamrater. I dag ser Miljöpartiet ut som ett parti i fritt fall.

Margit Silberstein

Frilansjournalist

Vem kunde tro att trauman som Vattenfall och kolet och flyktingarna skulle framstå som västanfläktar jämfört med det som nu i turbofart rullas upp i Miljöpartiet? Oftast tar det ganska lång tid i de politiska partierna, där lojalitet är ledstjärna, att öppet gå ut och kritisera partitoppen. I synnerhet för de i riksdagsgruppen som kontinuerligt träffar sina ledare och står öga mot öga med dem. Men i Miljöpartiet händer det. Riksdagsledamöter har med ord och inga visor fördömt språkrörens agerande och uttryck som toppstyrning har vint i luften. Och ute i landet är miljöpartisterna öppet osäkra på om de har förtroende för sina ledare. Inte ens Håkan Juholts knivhugg i ryggen hade någon avsändare förrän mot slutet av hans tid som partiledare.

Fridolins ursäkt väckte bestörtning

Det har sett ut som om droppen för miljöpartisterna var när det visade sig att Gustav Fridolin, trots at han visste vad som var på gång, inte agerade för att förhindra att Yasri Kahn valdes in i partistyrelsen. Fridolins ursäkt, att han inte förstod hur kränkta kvinnor kan bli av att en utsträckt hand till hälsning avvisas, väckte bestörtning i det feministiska partiet.

MP-krisen

Men enligt uppgifter till SVT hade det börjat koka i partiet redan tidigare, när Fridolin och Romson gav sitt oreserverade stöd till Kaplan, trots att han uppvisat ett mönster när de gäller umgänge med extremister. Fridolin var den som lyfte in Kaplan i regeringen och på så sätt pantsatte sin egen heder och sitt förtroendekapital. I den stund Kaplan tvingas avgå slår det hårt tillbaka på Fridolin själv. När han Gustav Fridolin försvarar Kaplan försvarar han sig själv.

Miljöpartiets kris är självförvållad

Flyktingpolitiken har hittills varit den fråga som upprört miljöpartister runt om i landet djupast och mest brutalt. Att Miljöpartiet gått med på att driva igenom en flyktingpolitik som tillhör EU:s hårdaste har språkrören förklarat med att det annars hade blivit ännu värre. Hade Miljöpartisterna i regeringen sagt nej skulle Socialdemokraterna ha gjort upp med Moderaterna, var den ursäktande förklaringen.

När det gäller Vattenfall har språkrören hänvisat till att de var i händerna på riksdagen, där det inte finns en majoritet för att ändra ägardirektiven till Vattenfall. Vem är syndabocken för att språkrören inte tydliggjort gränsen mellan tolerans för mångfald och det som bottnar i extremism? Den kris som Miljöpartiet nu befinner sig i är självförvållad.

Varför ska de unga rösta på Miljöpartiet?

Hur ska Miljöpartiet återupprätta sitt anseende? Och vad blir kvar av partiet när Fridolins kolbit mest liknar en patetisk kvarleva från den stolta tiden med de höga idealen? Och flyktingpolitiken bara överträffas i hårdhet av Moderaterna och Sverigedemokraterna? Varför ska de unga och engagerade som brinner för en bättre värld rösta på Miljöpartiet?

Partisekreterare Anders Wallner säger att nu måste språkrören fokusera på sina ministerportföljer och sköta det som är deras uppgift i regeringen. För tillfället är det lika svårt som det var för Kaplan att vara bostadsminister. 

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.

MP-krisen

Mer i ämnet