För terrordömda som friges villkorligt väntar Frivårdens stöd och kontroll. En kontroll som sannolikt förstärks när även Frivården får rätt att bedriva underrättelseverksamhet från årsskiftet.

– Vi kan inte bara se till Sverige utan behöver se till hela den europeiska kontexten och samverka både på nationell och internationell nivå när det gäller aktörer som skulle kunna hamna i Sverige, säger Ahn-Za Hagström, som är senior analytiker vid Säkerhetspolisen.

Ingen homogen grupp

Men oavsett om det handlar om personer som avtjänar straff för terrorbrott eller har återvänt från ett konfliktområde, vars erfarenheter kan påminna om varandra, så utgör de inte per automatik ett säkerhetshot, enligt Ahn-Za Hagström. En del vill lämna den våldsbejakande extremismen medan andra kan ha stärkts i sin övertygelse under anstaltstiden eller i konfliktområdet.

– Det är ingen homogen grupp som kan bedömas lika. De insatser vi gör för att motverka brottslighet och extremism varierar från person till person.

I Sverige väntas de fyra som avtjänar straff för terrorförberedelser mot den danska tidningen Jyllands-Posten 2010 friges villkorligt inom kort. Ytterligare fyra personer avtjänar straff för terrorbrott i svenska fängelser där omkring ett 80-tal intagna bedöms vara våldsbejakande extremister, enligt Kriminalvården. 

Mer kontroll i Frivården

Från årsskiftet utvidgas Kriminalvårdens underrättelseverksamhet och får då även bedrivas i Frivården. Dit slussas bland andra villkorligt frigivna för stöd och kontroll när straffet innanför fängelsemurarna avtjänats.

– Vi kommer att få bättre kunskap framförallt om klienter med störst säkerhets- eller återfallsrisker. Till exempel de som har kopplingar till organiserad brottslighet eller våldsbejakande extremistiska organisationer, säger Niklas Bellström, stf säkerhetschef i Kriminalvården.

Blir det färre återfall?

– Jag tror att vi redan nu kan säga att det både kommer att bli färre incidenter och färre återfall i brott.

Säkerhetspolisen vill inte uttala sig om specifika individer men säger att de har koll på personer som de bedömer som riskpersoner.

– Vi är väl rustade och har god kunskap och tillsammans med övriga myndigheter så har vi god koll på de individerna, säger Ahn-Za Hagström.