Kungsträdgården i Stockholm är en trevlig plats. När körsbärsträden blommar till exempel är rosa fluff i stort sett allt man ser när man tittar ut genom fönstret, kanske västerut från ett av bankpalatsen.
Men i SEB har bankledningens jobb varit att vända blicken åt andra hållet, österut. Vilket de uppenbarligen inte gjorde.
Hotade svenska banksystemet
Det var flera av de svenska storbankerna som frestades att ge sig av österut i samband med att de baltiska länderna gick med i EU 2004. Oexploaterade marknader brukar betyda höga vinstchanser, och aktieägarna blev inte besvikna. Men utlåningen växte så fort, och med så dålig koll, att det i samband med finanskrisen slutade med ett totalhaveri som inte bara drabbade bankerna och hela de baltiska länderna utan till och med hotade det svenska banksystemet.
Ändå jobbade man vidare med nollkollens princip. När det vällde in pengar till de baltiska dotterbankerna tackade man och tog emot – även i de fall där det fanns tydliga varningstecken på att bankkontona användes för penningtvätt. Den svenska standardförklaringen i efterhand, ”Vi har varit naiva”, hördes även från den utbytta ledningen i Swedbank efter UG:s avslöjande förra året.
Lönsamt att knipa ihop ögonen
Men när det gäller affärsverksamhet är det svårt att bortse från att andra sidan av denna naivitet ofta består av miljardvinster. Det är alltså lönsamt att knipa ihop ögonen, hårt.
Inte ens Finansinspektionen förstod så sent som 2018 att penningtvätt är så skadligt – inte bara för samhället utan även för banksystemet – att man behöver hålla viss koll på det från bankens huvudkontor även om det sker på andra sidan Östersjön.
Efter Uppdrag gransknings avslöjanden förra året har dock både Swedbank och SEB fått miljardböter. SEB får hård kritik för att just inte ha haft koll från Stockholm, inte heller i de fall där dotterbankerna i Baltikum klassat kunderna som högriskkunder.
Uppgifterna i dagens avslöjande kommer dock vare sig från svenska banker eller Finansinspektionen, utan från den amerikanska finanspolisen.
”Den ryska tvättomaten”
I rapporterna till den amerikanska finanspolisen, som Uppdrag granskning har läst, har de amerikanska bankerna reagerat redan 2017 på bolag som ingått i det enorma penningtvättssystem som kallas ”Den ryska tvättomaten”. Här finns alltså bolag som även SEB har hjälpt med transaktioner.
Det är i USA de riktigt stora bötesbeloppen kan dömas ut, för allt som på något sätt har med dollar att göra. Och kraven på bankerna när det gäller att upptäcka och förhindra penningtvätt har blivit enormt mycket hårdare.
Det gäller för övrigt även andra aktörer som på något sätt är involverade i bolag som används för penningtvätt.
I granskningen förra året hittade Uppdrag granskning ett bolag i Skåne som var kopplat till en av de penningtvättsmisstänkta SEB-kunderna.
Det fanns oförklarliga belopp, kopplingar till Ryssland och ägarbolag i diverse skatteparadis. Jag hittade ännu fler konstiga transaktioner när jag tittade vidare på det, men kunde absolut inte belägga verklig penningtvätt. Ändå varnades en advokat i Stockholm, som ställt upp som delgivningsperson, av Advokatsamfundet efter publiceringen.
Miljardspelet handlar om att tiga
Bankerna har satsat miljardbelopp på att övervaka och rapportera misstänkta transaktioner. Men för sent, åtminstone enligt Finansinspektionen.
Så nu handlar miljardspelet för bankernas del eventuellt snarare om att tiga än att blunda.
Möjligen är det därför Swedbanks förra vd så ihärdigt förnekade penningtvättsproblemen, och möjligen är det därför SEB:s nuvarande vd förnekat röda flaggor i media och inte låtit sig intervjuas av Uppdrag granskning.