Vårdcentralens läkare ringde upp flera gånger om dagen för att höra hur Margareta och hennes covidsjuke make mådde. De fick även låna en pulsoximeter, en liten apparat som sätts på fingret som mäter syremättnaden i blodet.

– Det var en sådan trygghet att känna att vården brydde sig, att läkaren inte bara sa att vi skulle sköta oss själva utan att de skulle fortsätta och ringa och hålla koll på oss.

När syremätaren visade 89 procent förstod de att det var dags att ringa efter en ambulans. Margareta kom in i tid, hon fick syrgas under flera dagar, kortison och blodproppsförebyggande sprutor. Men hon slapp hamna på intensiven.

– Jag tror att den här nya arbetsmetoden räddade mitt liv. Samtalen från vårdcentralen och syremätaren gjorde att vi vågade ringa 112 när det var dags. Annars finns det ju en rädsla att störa vården, säger Margareta.

Hör Margaretas tankar om den nya metoden att hitta riskpatienter innan de är så sjuka att de behöver intensivvård.