Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Olagligt att strunta i klimatet

Foto: TTVisa alla (2)
Visa alla (2)

Den nya klimatlagen ska se till att regeringar styr Sverige mot ett nollutsläpp av växthusgaser till 2045.
–Det blir olagligt att prioritera bort klimatet, säger klimatminister Isabella Lövin (MP).

Statsminister Stefan Löfven (S) och klimatministern tog till de stora orden när de presenterade förslaget på den nya klimatlagen.

–Detta är en reform som förmodligen blir den viktigaste som vår generations politiker kommer att genomföra för Sverige, säger han.

– Detta är en reform för våra unga, barn och barnbarn.

Ordning och reda

Förslaget har inspirerats av liknande klimatlagar som finns i Danmark och i Storbritannien. Tanken är att nuvarande och framtida regeringars klimatpolitik ska styras av lagen, likt hur det finanspolitiska ramverket styr finanspolitiken.

– På samma sätt som det finanspolitiska ramverket har bringat ordning och reda i ekonomin, så kommer detta att bringa ordning och reda i klimatpolitiken, säger Löfven.

Klimatlagen innebär bland annat att regeringar måste ta fram en handlingsplan för klimatpolitiken för varje mandatperiod och att resultatet av den förda politiken måste redovisas till riksdagen årligen i budgetpropositionen. Syftet är att styra klimatpolitiken mot de utsläppsminskningsmål riksdagen ska besluta om. Lagen är tänkt att träda i kraft 1 januari 2018.

Blir olagligt

– Klimatlagen innebär att regeringen måste föra en transparent klimatpolitik. Det blir olagligt att prioritera bort klimatet. Den underlättar en tuff granskning av politiken och att ansvariga hålls till svars, säger Isabella Lövin.

På frågan hur politikerna straffas om de bryter mot lagen hänvisar Lövin till att den möjliggör för riksdagen att hålla regeringar till ansvar för huruvida man har en trovärdig plan för att nå de uppsatta målen.

– Det innebär till syvende och sist att det är riksdagen som kan ta kommande regeringar till konstitutionsutskottet eller liknande om man inte uppfyller de här målen, säger Lövin.

”Netto nollutsläpp”

Några siffersatta utsläppsminskningsmål kommer inte att finnas inskrivna i själva lagen. Den ska i stället hänvisa till de beslut om mål som riksdagen ska fatta. Löfven uppger att alla de mål den parlamentariska miljömålsberedningen har enats om kommer att ingå i det klimatpolitiskt ramverk, där klimatlagen är en del.

Miljömålsberedningen, där alla partier utom Sverigedemokraterna deltar, enades förra året om att Sverige ska ha ett ”netto nollutsläpp” av klimatpåverkande växthusgaser 2045. Det ska nås genom att minska utsläppen på hemmaplan med 85 procent jämfört med 1990 års nivå. Resten kan Sverige tillgodoräkna sig genom klimatinvesteringar utomlands.

Det sattes också upp delmål som innebär utsläppsminskningar med 70 procent 2040 och 63 procent 2030 jämfört med 1990 års nivåer.

Tuffaste målet

Det tuffaste målet som miljömålsberedningen föreslog var att utsläppen från inrikestrafiken ska ha minskat med 70 procent till 2030, jämfört med 2010 års nivåer.

Förutom klimatlagen, riksdagsbeslut om målen, så ingår ett klimatpolitiskt råd i det klimatpolitiska ramverket. Rådet ska göra oberoende granskningar av regeringens klimatpolitik, likt hur det finanspolitiska rådet granskar regeringens finanspolitik.

På frågan om regeringen kommer att ta lika ”lättvindigt” på det klimatpolitiska rådets rekommendationer som på det finanspolitiska rådets svarar statsminister Löfven.

– Jag delar inte uppfattningen att vi har en lättvindlig attityd. Vi får ta emot de råd och påpekande som ges, men sedan är det upp till regeringen att ta nästa steg.

SNF: ”Bör betraktas som golv”

Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl instämmer i beskrivningen av ramverket och klimatlagen som en av de viktigaste politiska reformerna under mandatperioden. Förslaget om en oberoende expertpanel är särskilt viktigt, anser hon.

”Kontrollstationer och redovisningskrav är andra nyckelingredienser. Hädanefter måste regeringen varje år klimatredovisa till riksdagen i sina budgetförslag. Var fjärde år måste regeringen presentera en handlingsplan. Det borgar för konsekvens”, skriver hon i ett pressmeddelande.

”De nuvarande målen för netto nollutsläpp 2045 ska betraktas som ett golv. Ska vi nå Parisavtalets mål måste Sverige minska utsläppen ännu snabbare. Förslaget om en klimatlag kan bli en försäkran om att svensk klimatpolitik kan öka sina ambitioner och att klimatansvar måste genomsyra alla politiska beslut”

(M) kritiskt

Moderaterna, som precis som de andra partierna står bakom tanken på en klimatlag, anser att det nu är viktigt att ta tag i sakfrågorna för att klimatmålen ska kunna nås utan att Sveriges ekonomi och välstånd skadas.

– Det är centralt att vi värnar Sveriges konkurrenskraft när vi genomför klimatåtgärder, för ska vi på allvar utgöra ett föredöme för andra länder måste vi kombinera våra utsläppsminskningar med ökat välstånd, säger partiets gruppledare i riksdagens miljö- och jordbruksutskott, Jonas Jacobsson Gjörtler.

– Klimatlagen är ett viktigt steg men i övrigt saknas det konkreta och kostnadseffektiva klimatåtgärder från regeringen.