En person vid ett skåp Foto: TT

Ny lag införs mot kränkningar på nätet – men polisen varnar för problem att utreda

Uppdaterad
Publicerad

Vid nyår införs det nya brottet olaga integritetsintrång som bland annat riktar sig mot så kallad hämndporr och andra kränkningar på nätet. Men polisen varnar för att det i många fall kan bli svårt att utreda brotten.

Kränkningar på nätet har blivit allt vanligare, men för den som utsätts har skyddet i lagen varit sämre i Sverige jämfört med många andra länder. Det menar organisationen Institutet för juridik och internet som de senaste åren gett råd åt hundratals personer som ansett sig kränkta på internet.

– De upplever ofta att de känner sig ganska besvikna på rättsväsendet, de känner att de inte fått hjälp och stöd ifrån polis eller åklagare. Det behöver inte nödvändigtvis betyda att polis och åklagare inte har gjort sitt jobb, vi har haft stora luckor i vår lagstiftning som gör att det som de utsatts för ofta faller utanför lagen, även om det borde vara brottsligt, säger Ängla Eklund, ordförande, Institutet för juridik och internet.

Fått använda andra lagar

I många fall har det inte gått att utreda och i andra fall med till exempel så kallad hämndporr, där någon sprider intima bilder på någon annan utan lov, har domstolarna fått använda lagar som egentligen inte är anpassade för brotten.

– Domstolarna har i många fall valt att döma för förtal, men gjort en form av spagat-tolkning av bestämmelsen. Vad domstolarna sagt i till exempel hämndporrmål är att man kunde få den felaktiga uppfattningen att personen som fick uppgiften spridd om sig ville att filmen skulle spridas. Det betyder att det inte är spridningen i sig som är otillåten, utan bilden andra kan få av spridningen, säger Ängla Eklund, ordförande Institutet för juridik och internet.

Kan ge fängelse i upp till fyra år

Men från och med 1 januari 2018 införs det nya brottet olaga integritetsintrång som ska skydda från intrång i privatlivet. Det som i och med den nya lagen kan klassas som intrång i privatlivet är att sprida bild eller annan uppgift om någons sexualliv, om någons hälsotillstånd eller att någon utsatts för vissa typer av brott.

I lagtexten står det att det gäller brott som innefattar ett angrepp mot person, frihet eller frid. Det gäller också bilder på någons nakna kropp eller på någon som befinner sig i en mycket utsatt situation.

– Vi tycker att det är en väldigt bra ändring, det är en anpassning till moderna förhållanden. Det har varit svårt att inlemma vissa av de här beteendena i brottsbalken, säger Anders Ahlqvist, IT-brottsspecialist på NOA,  polisens nationella operativa avdelning.

Kan bli svårt att utreda

Straffet för olaga integritetsintrång kommer vara böter eller fängelse i högst två år. Är brottet grovt blir straffet fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Men trots de nya möjligheterna ser polisen ändå en risk för att många som anmäler kan bli besvikna.

Det har att göra med att polisen har fått mycket svårare att få ut användaruppgifter efter EU-domen om datalagring. Domen innebär att Sverige inte längre kan tvinga internetoperatörerna att lagra dessa uppgifter.

– Det finns en stor risk att många får en massa goda förhoppningar med den nya lagstiftningen och anmäler. Så blir det stor besvikelse om polisen i alla fall inte kommer kunna utreda de här brotten,  säger Anders Ahlqvist, IT-brottsspecialist på NOA.

Han säger att i till exempel hämndporrfall vet offret ofta vem som haft tillgång till filmer eller bilder och då kan polisen utreda på andra sätt. Problemet är att det ofta är anonyma personer som publicerar material som kommer att falla in under den här paragrafen.

– Då är oftast IT-spåret det som vi har för att identifiera dem och har vi ingen lagrad data så blir det problem, säger Anders Ahlqvist, IT-brottsspecialist på NOA.

Regeringen fick i höstas en statlig utredning med förslag till ny lagstiftning kring datalagringen, men hur det blir i framtiden är ännu ovisst.

Ökad skyldighet att utreda

Trots eventuella svårigheter hos polisen att utreda vissa av de här misstänkta brotten framöver ser Institutet för juridik och internet den nya lagen som en stort lyft för integriteten.

Ordföranden pekar också på att åklagare får större skyldigheter att utreda de här brotten än när de klassades som förtal.

– Förtal omfattas av så kallad åtalsbegränsning, vilket betyder att åklagare inte alltid behöver driva de här fallen. Skillnaden med olaga integritetsintrång blir att där har åklagaren en skyldighet att utreda om du har blivit utsatt  för det brottet och det inte anses vara försvarligt , säger Ängla Eklund, ordförande Institutet för juridik och internet.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.