Hjärt- och kärlsjukdomar är än i dag den vanligaste dödsorsaken och gjorde att över 31.000 människor miste livet förra året. Men under en tioårsperiod, från 2006 till 2016, har antalet döda i hjärt- och kärlsjukdomar minskat med ca 7.000 personer vilket motsvarar en minskning på ungefär 20 procent. Kristina Sparreljung, generalsekreterare på Hjärt-Lungfonden, anser att det finns flera faktorer, bland annat förbättringar i den akuta hjärtsjukvården, som har bidragit till minskningen.

– Vi ser medicinska utvecklingar, exempelvis så har vi idag bättre koll på blodtryck och kolesterol. Den typen av värden som man själv kan kontrollera, det hjälper till med att minska dödligheten av hjärt-kärlsjukdomar.

Stillasittande påverkar

Den nya rapporten visar att det även sker en annorlunda utveckling och, enligt Sparreljung, kommer både forskningen och samhället att ställas inför nya utmaningar då allt fler människor lever med allvarliga riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar.

– Vi ser ett allvarligt hot i vår nya livsstil. Vi ser att stillasittande, övervikt och diabetes är nya faktorer och de gör att sjukligheten i kroppen uppträder och påverkar på ett helt annat sätt än när vi tidigare rökte ciggpacket och var mer aktiva.

Hjärtsvikt ökar hos unga

Sparreljung påpekar att det finns många punkter som är oroande och anmärkningsvärda i rapporten. Hjärtsvikt har exempelvis ökat hos unga människor. En sjukdom med dödstal som inte har minskat på femton år och något som, Sparreljung menar, bör forskas ännu mer djupgående då det kan finnas en koppling mellan livsstil och ökad hjärtsvikt hos ungdomar.

– Det positiva i den här utvecklingen är att det går att göra något åt det. Vi har bra forskning som kan hjälpa oss och visa vad vi själva kan göra i förebyggande syfte. Och om man ändå drabbas så finns det behandlingsmetoder och diagnostikmetoder. Det är detta som forskningen hjälper till med.

Gymmet inte alltid bättre än vanliga aktiviteter

Människor i dagens samhälle har anpassat sig till en mer stillasittande livsstil och behöver bli mer aktiva och röra sig i sin vardag, påstår Sparreljung. Hon anser att ett entimmespass på gymmet inte nödvändigtvis är bättre än vardagliga aktiviteter.

– Ny forskning visar att all typ av vardaglig rörelse har betydelse för hjärt-kärlhälsan. Vardaglig aktivitet kan bland annat vara att man promenerar, tar trapporna istället för hissen, bär matkassarna, går av en busstation tidigare och att man står upp och rör på benen om man är stillasittande i en halvtimme.