Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Se bilderna på berggrunden vid Estonia. Foto: Stockholms universitetVisa alla (2)
Visa alla (2)

Ny rapport visar: Fast berggrund under Estonia – kan förklara hålen i skrovet

Uppdaterad
Publicerad

Estonia vilar delvis mot en fast botten där berggrunden ser ut att sticka upp på flera ställen. Det skulle kunna förklara hålen och skadorna i fartygets skrov, men enligt Haverikommissionen är det fortfarande för tidigt att dra några slutsatser.

Under sommaren 2021 genomförde Haverikommissionerna i Sverige och Estland nya undersökningar vid Estonias vrak på Östersjön. Med hjälp av en dykrobot, ekolod och sonarteknik dokumenterades havsbottnen i ett stort område kring vrakplatsen.

Nu presenterar Stockholms universitet, som deltog i operationen, sina slutsatser kring förlisningsplatsen.

Uppstickande berggrund

Rapportens kanske viktigaste slutsats är att berggrunden ser ut att sticka upp på flera platser i närheten av de uppmärksammade hålen i fartygets skrov. Stenformationerna uppges vara magmatiska, sannolikt granit eller syenit.

– Det är mycket som tyder på att skadorna har orsakats av den uppstickande berggrunden, men vi behöver fortsätta med fler utredningsåtgärder innan vi kan bekräfta detta, säger Jonas Bäckstrand, utredningsordförande och ställföreträdande generaldirektör på Statens haverikommission, under en presskonferens.

Tidigare har det förekommit uppgifter om att hela fartyget vilar i en tjock, mjuk lera. Rapporten slår fast att detta stämmer vad gäller den främre delen av fartyget, men att mittenpartiet alltså vilar mot en fast berggrund med uppstickande delar.

I närheten av de synliga klippformationerna har man även kunnat dokumentera bucklor i fartygets skrov. Huruvida berggrunden är förklaringen till skadorna är emellertid för tidigt att säga, enligt Haverikommissionen.

– Vi har hittat sprickor, hål och bucklor över hela fartyget. Vi måste studera alla dessa skador och även inspektera bogrampen som lossnat från sina gångjärn, säger Rene Arikas, estniska haverikommissionens chef.

Fler undersökningar

I vår fortsätter undersökningarna på förlisningsplatsen. Haverikommissionerna ska då göra en fotografisk avbildning av fartyget. De kommer eventuellt att ta metallprover från fartyget för att kunna besvara hur hålen har uppkommit. Under nästa år planeras även fler intervjuer med överlevare.

Passagerarfärjan Estonia förliste natten mot den 28 september 1994, knappt halvvägs mellan Tallinn och Stockholm. 852 människor omkom i katastrofen, varav 501 svenskar.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Så har utredningen kring Estonia pendlat

I dykningar efter förlisningen 1994 uppskattades att fartyget låg med en 120 graders lutning åt styrbord sida. Under åren som gått ska fartyget ha vridit sig något och lutningen uppges nu vara omkring 133 grader.

Den främre delen av fartyget uppges vila i mjukt sediment medan mittenpartiet vilar mot en fast botten. Rapporten bedömer att berggrunden sannolikt sticker upp på flera ställen under fartygets skrov, även om dessa inte går att bilddokumentera.

Längsmed aktern har ett dike bildats, sannolikt i samband med förlisningen. Diket är som störst över 8 meter brett och 7 meter djupt. Diket kan ha förändrats över tid.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Se bilderna på berggrunden vid Estonia. Foto: Stockholms universitet
Bilder ur den nya rapporten som visar berggrunden och skador i Estonias skrov. Foto: Stockholms universitet