Sedan 2014 rekommenderar Socialstyrelsen att sjukvården inte erbjuder allmän testning av prostatacancer, något man nu slår fast i dag.
Efter nya forskningsresultat och utveckling av nya testmetoder har saken utretts igen, men fortfarande väger nyttan med screening för prostatacancer med PSA-prov inte tydligt över de negativa effekterna på en befolkningsnivå, skriver Socialstyrelsen i sitt beslut.
– Även om screening skulle minska dödligheten skulle det också innebära att väldigt många män skulle få en cancerdiagnos och behandling för något som de aldrig skulle blivit sjuka av, säger Ola Bratt som är docent i urologi och varit delaktig i utredningen.
Man har också bedömt att det inte finns tillräckligt vetenskapligt stöd för hur förhållandet mellan nytta och negativa effekter påverkas om PSA-provet kompletteras med något annat test före vävnads-provtagning.
”Oerhört besvikna”
Prostatacancerförbundet, som aktivt jobbar för ett nationellt screening-program, har tagit del av beslutet:
– Vi är naturligtvis oerhört besvikna. Utan att ännu ha tagit del av analysen så ifrågasätter vi hur Socialstyrelsen kan stå kvar vid samma uppfattning som för fyra år sedan, det vill säga att inte rekommendera screening för prostatacancer. Detta trots att det enligt vår uppfattning skett stora förändringar av förutsättningarna, säger förbundets ordförande Kjell Brissman i ett pressmeddelande.
– Idag kan prostatacancerpatienter i vissa delar av landet få vänta upp till 200 dagar från upptäckt till behandling, vilket är under all kritik. Genom att införa screening skulle väntetiden för patienter med prostatacancer med all säkerhet kunna kortas avsevärt.
Sveriges vanligaste cancerform
Prostatacancer är Sveriges vanligaste cancerform med 10.000 drabbade varje år. Varje år avlider cirka 2 400 män av prostatacancer, 1 800 av dem på grund av att sjukdomen upptäckts försent. Det är inte känt vad som kan orsaka prostatacancer, förutom ärftlighet.
Den metod som utvärderats är screening för prostatacancer med PSA-prov kompletterat med annat diagnostiskt test för ökad träffsäkerhet i resultatet. Metoden utvärderades för män i åldersgruppen 50-70 år.