Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Foto: TT

Ny studie om segregation: ”På väg att bli som i USA”

Många som växer upp i ett fattigt bostadsområde kommer att bo kvar där som vuxna. Tendensen är tydligast för den som tillhör en synlig minoritet, visar ny forskning från Göteborgs universitet som SVT:s Agenda tagit del av.  

Bilbränder, attacker mot blåljuspersonal och gängkrig har under sommaren satt nytt fokus på situationen för dem som bor i låginkomstområden i Sveriges städer.

I en ny studie från Göteborgs universitet har forskare för första gången undersökt hur rörligheten ut i samhället ser ut för de personer som växer i låginkomstområden i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Studien bygger på registerdata om nästan 20.000 personer födda 1974. Gruppen delades in i vad man kallade ”Synliga minoriteter”, vilket innebär personer med ursprung i Asien, Afrika, Latinamerika och sydöstra Europa, samt ”Övriga”. 

Fler stannar kvar

Av de 16-åringar i gruppen Synliga minoriteter som bodde i ett låginkomstområde 1990 skulle nästan två tredjedelar göra det även när de nått vuxen ålder 2006. I gruppen Övriga var det bara 34 procent som bodde kvar.  

Torun Österberg, en av forskarna bakom studien, säger att storstädernas fattiga förorter tidigare brukade fungera som transitområden. Men nu är tendensen att allt fler blir kvar i samma sociala miljö.  

– Som nyanländ till Sverige flyttade man till de områdena först, sedan flyttade man ganska snabbt därifrån. Det fanns en stor rörlighet. Med tiden har många blivit kvar på ett helt annat sätt, säger hon i SVT:s Agenda.  

Tilliten i samhället drabbas

Forskningen baseras på uppgifter fram till 2006. Sedan dess har utvecklingen sannolikt gått mot ännu mer segregerade bostadsområden, tror forskarna.  

– Det är både en ekonomisk segregering och en etnisk segregering. Frågan är vad det gör med de här människorna. De får färre och färre kontaktytor och det kan skada tilliten i samhället.  Jag tror att många av de konsekvenser vi ser i dag är ett resultat av den segregering vi upplevt, säger Torun Österberg.

Likheter med USA:s segregation 

Studien är den första i sitt slag i Sverige. Men i USA har det gjorts flera studier som spänner över generationer och stora befolkningsgrupper. Sverige har historiskt sett haft en hög social rörlighet och små klassklyftor och har det fortfarande i jämförelse med USA.   

Undantaget är om du tillhör gruppen synliga minoriteter – då är rörligheten nästan lika låg som den är för den afroamerikanska befolkningen i USA, konstaterar Torun Österberg.  

– Vi ser att utvecklingen i Sverige närmar sig den amerikanska bilden av segregation och av hur segregationen ser ut i USA. Vi ser att det är dit vi är på väg, säger hon.

Samordningsminister Ibrahim Baylan gästar Agenda söndag kl 2115 i SVT2

Om forskningen

Visa

Nästan 20.000 individer födda 1974 som 1990 bodde i Stockholm, Göteborg och Malmö ingick i studien. De delades upp i ”synliga minoriteter”, personer med ursprung i Asien, Afrika, Latinamerika och sydöstra Europa, samt gruppen ”Övriga”.  

Storstadsområdena har delats upp i grannskap på 4.000-10.000 invånare. Som låginkomstområde räknas den fjärdedel av grannskapen där medelinkomsten är lägst.  

61 procent av de synliga minoriteterna som bodde i ett låginkomstområde 1990 bodde kvar i ett likvärdigt område 2006  

35 procent i gruppen Övriga som bodde i ett låginkomstområde 1990 bodde i ett likvärdigt område 2006

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Agenda

Mer i ämnet