64 procent av samtliga skolkare är pojkar, 36 procent är flickor, enligt CSN:s statistik. Foto: TT

Rekordmånga elever skolkar bort sitt studiebidrag

Uppdaterad
Publicerad

Antalet elever som får studiebidraget indraget på grund av skolk fortsätter att öka.

I år har 22.000 elever ”skolkat bort” sina pengar, enligt nya siffror från CSN.

Elever som inte dyker upp på lektionerna är ett problem som skolan alltid fått brottas med. Men siffrorna har ökat. Under läsåret 2014/2015 fick 22.000 elever, 7 procent, sitt studiebidrag indraget på grund av skolk.

– Det är ju rekordhögt. Men det tydliga är att ökningen ändå avtagit senaste åren, säger Andreas Dahlqvist, utredare vid CSN, till SVT Nyheter.

”Utbildningsfrågan högt på agendan”

Även om ökningen historiskt sett är rekordhög är alltså ökningen från förra året inte så stor, 0,5 procent. Det skedde en stor ökning för ett par år seda, något som enligt Andreas Dahlqvist framförallt på att CSN skärpte riktlinjerna i skolorna.

Men vad ökningen från förra året beror på kan han inte svara på.

– Vi kan inte se något direkt annat i rutinerna. Men utbildningsfrågan, om närvaro i skolan har ju fortsatt vara högt på agendan de senaste åren. Vi har dessutom gjort en hel del informationskampanjer de senaste året, säger Andreas Dahlqvist.

Mer skolk på friskolor

Gotland går om Stockholm i år som det län med högst andel skolkare. På andra plats kommer huvudstaden, följd av Skåne och Södermanland. De flesta av skolkarna är, precis som förra året, pojkar.

Och på friskolor rapporteras mer skolk än på kommunala skolor.

– Vi har ingen kunskap om exakt vad det beror på. Det vi ser är att rapporteringen är mer ojämn på fristående skolor. Vi har både fler som rapporterar många elever, och fler som rapporterar inga elever alls, säger Andreas Dahlqvist.

Kan det tyda på att det brister i rutinerna snarare än att fler elever skolkar?

– Det har vi inte undersökt närmare. Om de rapporterar alla eller inte kan vi inte säga, däremot litar vi ju på att de gör sitt jobb.

Glädjande minskning av fall hos Kronofogden

Ungefär hälften av de elever som får indraget studiebidrag får ett återkrav från CSN. 15 procent av dem hamnar till slut hos Kronofogden. Men andelen ungdomar som inte klarar betalningen minskar.

– Det gäller återkrav vi gjorde förra läsåret 2013/1014. Det är väldigt bra. Vi har jobbat aktivt med det och haft samarbete med Kronofogden då vi ringt upp ungdomar som inte kan betala, sökt upp dem aktivt och bland annat lagt upp betalningsplaner.

– Det är glädjande att det ser ut så, säger Andreas Dahlqvist.

Vad räknas som skolk?

  • All ogiltig frånvaro räknas som skolk.
  • Om en elev har ogiltig frånvaro som uppgår till fyra timmar eller mer under en månad ska skolan rapportera det till CSN.
  • I vissa fall kan det finnas särskilda anledningar till den ogiltiga frånvaron, till exempel mobbning. Då kan skolan bedöma att frånvaron inte ska rapporteras till CSN. Sjukdom betraktas inte som ogiltig frånvaro.

Vad händer när man skolkar?

  • När CSN får en rapport från skolan om att en elev inte längre studerar heltid, skolkar, stoppas utbetalningen av studiemedel.
  • Därefter skickar CSN ut ett brev till elevens föräldrar där man informerar om läget.
  • Om föräldrarna inte hör av sig, och eleven inte återkommer i studier, fattas beslut om att dra in studiebidraget.
  • Ungefär hälften av de elver som får indraget studiebidrag får ett återkrav från CSN, det vill säga man måste betala tillbaka studiemedel man inte haft rätt till.
  • Om man inte betalar återkravet riskerar man att hamna hos Kronofogden.

Källa: CSN

Studiebidraget

Studiebidraget är 1 050 kronor i månaden. Det betalas vanligtvis ut för fyra månader på hösten (september-december) och sex månader på våren (januari-juni).

Studiebidrag betalas ut från och med kvartalet efter att eleven fyllt 16 år. Det betalas ut till föräldrarna. Vid 18 års ålder betalas studiebidraget ut till eleven själv.

Källa: CSN

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.