Närodlat, ekologiskt och inga mellanled – så marknadsförde Sascha Faminoff sitt andelsjordbruk utanför Göteborg i våras. Tjugo nyfikna kunder nappade på erbjudandet och betalade omkring 5.500 kronor var i förskott. För pengarna fick de ett abonnemang med färska grönsaker som levereras i sexton veckor.

– Eftersom jag var ny som grönsaksbonde ville jag slippa ta hela risken med skörden själv. Man vet ju aldrig vad det är för väder eller hur bördig marken är.

– Att sälja odlingsandelar i förväg har fått mig att jobba hårt. Jag har knappt varit ledig och arbetat mellan tio och tolv timmar per dag. Jag vill ju att mina kunder ska vara nöjda, säger Sasha Faminoff.

Tidigare inte tillåtet

För Sasha Faminoff blev drömmen om att bli grönsaksbonde verklig sedan kommunen i Göteborg ändrat reglerna så att privatpersoner kan arrendera åkermark för att odla och sälja grönsaker kommersiellt. Utvecklandet har skett inom ramen för projektet Stadsbruk som har pågått i två år och där ett flertal kommun, forskning och privata aktörer samverkat.

På Sveriges lantbruksuniversitet har man utvärderat de fyra städer som deltagit i stadsbruksprojektet som i dagarna avslutas, Det är Malmö, Göteborg, Växjö och Kristianstad. Trots att städerna arbetat på olika sätt utifrån sina förutsättningarna visar utvärderingen att det i samtliga städer bildats nya företag och att antalet ekologiska produkter i städerna har ökat.

– Resultatet vi ser är att stadsbruk öppnar upp för gröna jobb i staden. Det har under dessa två år skapats nya affärsmodeller och nya affärsformer, men vi har också sett att det är viktigt att hitta sin kundgrupp som är villiga att betala mer för de varor som man odlat. Ett annat sätt är att förädla varorna på plats, säger Kristina Santén ansvarig för utvärderingen och projektledare på SLU i Alnarp.

Odlar i pallkragar

I utvärderingen lyfter man fram flera exempel på stadsbruk, bland annat Kajodlarna i Göteborgs hamn som startade i våras.  De odlar grönsaker i pallkragar på asfalt. Ytan de arrenderar av stadsdelsförvaltningen är totalt 250 kvadratmeter.

Det nystartade företaget vänder sig till lyxrestauranger via sociala medier och affärsidén är att kunna leverera nyskördade ekologiska primörer inom två timmar efter en beställning via mobilen.

– Det här är kockarnas egen köksträdgård som de kan plocka från via Instagram, säger stadsbrukarna Jonas Lindh och William Bailey och skrattar.

– Vii märkt att restaurangerna vill ha berättelsen kring en råvara när man levererar och när man presenterar det på tallriken, att de här grönsakerna är cyklade från Frihamnen till en restaurang i Göteborg att säger Jonas Lindh.

Slutsatsen i SLU:s utvärdering är att det finns många spännande utvecklingsområden för stadsbruksprojekt framöver. Samtidigt visar den också att det är svårt att bara överleva på odlingar. Bäst klarar man sig om man förgrenar sin verksamhet eller har ett annat jobb parallellt. Enligt Kristina Santén är det bra att kunna sälja paketerade produkter eller erbjuda tjänster såsom kurser, event, catering och liknande.

– De som startat är ofta kreativa entreprenörer som bor i staden själva och som har nära till sina kunder. På så sätt kan de vara känsliga för nya trender, säger hon.

”Har varit väldigt mycket jobb”

Stadsbrukaren Sasha Faminoff, som driver andelsjordbruk, tvekar på frågan om hon kommer att göra om sitt andelsjordbruk nästa år.

– Nja, jag har lärt mig massor i år. Men jag sticker inte under stolen med att det har varit väldigt mycket jobb. Förmodligen har jag inte gått runt utan snarare gått back ekonomiskt. Jag har inte räknat på det ännu. Om jag fortsätter nästa år så kommer det nog bli något annat. Förmodligen i ännu större skala.