Patienter med störst risk har fått låna hem en syresättningsmätare, med instruktioner om att ringa efter en ambulans om syremättnaden sjunker under 92 procent. Foto: Henrik Norssell/SVT

Nytt arbetssätt hittar covidpatienter i tid

Publicerad

I region Jönköping har man utvecklat en metod för att hitta och övervaka de coronasmittade som har störst risk att behöva sjukhusvård.

– Det räddar liv och kortar vårdtiderna, säger infektionsöverläkare Jesper Svefors på länssjukhuset Ryhov.

I Sverige har coronasmittade fått hantera sin sjukdom hemma utan att vården har följt upp hur de mår. Patienterna har själva förväntats kunna avgöra när det är dags att kontakta vården. Men många har kommit in till sjukhusen i ett allt för sent skede.

– Patienterna har lämnats lite i sticket när vi har trott att de klarar av att själva bedöma hur det är med till exempel andningen, säger Charlotta Larsdotter som är direktör för de offentligt drivna vårdcentralerna Bra Liv i region Jönköping.

– Det är farligt, en del får en massiv infektion i sina lungor och man kan inte bedöma läget när man ligger där med 39 graders feber och är jättesjuk, förklarar hon.

Vid nyår var läget mycket ansträngt på regionens intensivvårdsavdelningar och där föddes en idé om att kunna hitta patienterna i ett tidigare skede – innan de behöver intensivvård.

Med hjälp av statistiker och datakörningar lyckades slutenvården och primärvården identifiera de individer med covid-19 som har högst risk att hamna på sjukhus.

Rings upp varje dag

Varje morgon får regionens vårdcentraler listor på smittade personer som de ska hålla koll på, till exempel individer med kraftig övervikt, hög ålder eller diabetes.

Under två veckor ringer vårdpersonal upp patienterna för dagliga medicinska bedömningar. De med störst risk har också fått låna hem en syresättningsmätare, med instruktioner om att ringa efter en ambulans om syremättnaden sjunker under 92 procent.

44 vårdcentraler har ringt upp tusentals covidsmittade. Ungefär en fjärdedel av dem har varit så sjuka att de har lagts in på sjukhus. Fler har kommit in när det fortfarande finns marginaler kvar.

”Räddar liv”

– Vi kan se är att vi har en lägre andel som kommer i så dåligt skick till akuten att de behöver omedelbar intensivvård och respiratorbehandling. Nu hamnar fler på covidavdelningarna och får en tidig behandling med syrgas, kortison och blodproppsförebyggande sprutor. Det räddar liv och kortar vårdtiderna, säger infektionsöverläkare Jesper Svefors.

Har vården verkligen råd att lägga så här mycket resurser på alla de här samtalen?

– Absolut, jag tror att man sparar resurser på det här sättet istället för att patienterna kommer in väldigt sent och måste vårdas länge på intensiven.

Värmland tar efter

Andra regioner har visat intresse för Jönköpingsmodellen. Värmland har redan kommit igång.

Professorn och infektionsöverläkaren Magnus Gisslén vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, tycker att region Jönköpings arbetsmetod är en mönstermodell för hur vården kan arbeta på ett mer effektivt sätt. Även i större städer.

Han menar att modellen även kan ha betydelse efter pandemin.

– Till exempel vid svåra infektioner, sepsis, alltså blodförgiftning, eller vid helt andra diagnoser.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.