Barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer har sämre hälsa än andra barn. Det visar både forskning och Socialstyrelsens rapporter.

När Lindängeskolan i Malmö för ett par år den startade ett projekt för att försöka utjämna skillnaderna så kunde ingen föreställa sig hur snabbt en nedåtgående spiral kunde vända uppåt.

–Jag är15 år gammal och går i nian. Nu ska jag äta frukost, säger Mona Zhang och brer en macka.

Klockan är halvåtta och vi är på Lindängeskolans frukostklubb. Mona Zhang är en av många elever som gillar att komma till skolan och äta sin frukost.

– Man kan sitta med folk, umgås... man blir pigg när man äter frukost, säger Mona Zhang.

15-årige Chadi Allho sätter sig bredvid Mona Zhang.

– Man kan plugga inför provet, kolla vad dom andra har hittat för lösningar, dela med sig och så. Skolan kan gå bättre, säger Chadi Allho.

Dålig hälsa en konsekvens av barnfattigdom

Det finns också gott om vuxna. Fritidspedagoger, lärare, frivilliga från Röda korsets ungdomsförbund kommer också för att äta och umgås en stund. Det är en glad och lugn stämning bland barnen. Men så har det inte alltid varit på Lindängeskolan, långt ifrån.

– Det var trettiofyra brandlarm på en månad, mycket mobbning, mycket misshandel. Det var oroligt överlag på skolan, säger Said Mekahal som arbetar på Lindängeskolan.

Det var mer än tydligt att barnen mådde dåligt. Lindängeskolan är en av hundratals skolor i Sverige där många barn lever i ekonomiskt utsatta familjer. En av de allvarligaste konsekvenserna av barnfattigdom är dålig hälsa. Det visar både forskning och socialstyrelsens folkhälsorapport.

Drabbas även psykiskt

Barn i familjer med dålig ekonomi tränar mer sällan, äter mer sällan frukost och börjar ofta röka tidigare än andra barn. Fetma är mer än dubbelt så vanligt och barnen drabbas också i större utsträckning av astma och karies.

Ett stort problem är neuropsykiatriska diagnoser och psykiska problem. Och det är betydligt vanligare med självmordsförsök. Den enda sjukdom som är vanligast i socialt privilegierade familjer är anorexia.

Professor Anders Hjern är en av de forskare som bidragit till Socialstyrelsens rapporter.

– Det är ganska oacceptabelt. Man kan ha olika åsikter om hur vuxna och deras hälsa hänger ihop med deras sociala situation, då har man eget ansvar. Men barn föds in i en familj, man väljer inte sina föräldrar.

Vill utjämna skillnaderna

På Lindängeskolan bestämde man sig för att göra allt för att utjämna de skillnader som kommer i barnfattigdomens kölvatten.

Man startade Allaktivitetshuset där man organiserar ett trettiotal aktiviteter utanför skoltid, bland annat med hjälp av frivilliga och barnen själva. Frukostklubben i samarbete med Röda korsets ungdomsförbund är en av aktiviteterna:

– Det finns många olika anledningar till att man kanske inte äter frukost hemma och det försöker vi att lösa med frukostklubben. Alla ska ha samma förutsättningar att få en bra start på dagen. Det handlar om maten man äter och att den här mötesplatsen är en trygg och positiv samlingspunkt innan skoldagen.

Gav resultat

Två år har gått sedan satsningen på Allaktivitetshuset. Målet var att barnen på Lindängeskolan skulle få samma förutsättningar som andra barn att ha en hälsosam fritid, läxhjälp, social samvaro osv. Resultatet är slående.

Said Mekahal är i dag är projektledare för Allaktivitetshuset.

– Vi som jobbade på skolan kunde då slussa in elever i olika aktiviteter där vi också gav barnen en massa ansvar. Det blev mycket lugnare och det har inte varit ett enda brandlarm sedan...

Ni har inga problem med brandlarm?

– Nej, svarar Said Mekahal med ett leende.

Mona Zhang dricker upp det sista av apelsinjuicen.

– Det är ändå en rätt stor skillnad, man känner energin när man äter frukost. Man blir direkt pigg, säger Mona Zhang och springer iväg med ett leende.