ÖB Micael Bydén intervjuas på Försvarsmaktens högkvarter i Stockholm. Foto: Anders Wiklund/TT

ÖB:s syn på FN-avtal om kärnvapenförbud: ”Gagnar inte Sveriges intressen”

Uppdaterad
Publicerad

Sverige bör inte ansluta sig till FN:s konvention om ett förbud mot kärnvapen. Det anser Försvarsmakten.

– Det gagnar inte Sveriges intressen att tillträda eller underteckna konventionen i dess nuvarande form, säger ÖB Micael Bydén.

Samtidigt riktar Röda korset mycket stark kritik mot regeringens utredning om kärnvapenförbudet.

I januari 2019 presenterade regeringens särskilde utredare Lars-Erik Lundin sin utredning om vad konsekvenserna blir om Sverige ansluter sig till FN:s konvention om ett kärnvapenförbud.

Han avråder Sverige från att skriva på överenskommelsen i dess nuvarande form. Huvudargumenten är att inga Natoländer, kärnvapenstater, Ryssland eller Kina har undertecknat eller godkänt konventionen.

En svensk anslutning kan även skapa osäkerhet kring Sveriges samarbete med Nato, eftersom Nato är en kärnvapenallians, anser utredaren.

Varit på remiss

Utredningen har varit på remiss hos myndigheter och organisationer. På fredagen gick remisstiden ut.

Försvarsmakten stödjer utredarens slutsatser fullt ut. 

”Jag vill vara tydlig: Världen vore bättre utan kärnvapen. Ingen tvekan om målet. Kärnvapen har orsakat stort mänskligt lidande. Jag konstaterar samtidigt att utredaren drar slutsatsen att det inte gagnar Sveriges intressen att tillträda eller underteckna konventionen i dess nuvarande form. Försvarsmakten delar den slutsatsen”, säger överbefälhavare Micael Bydén i ett uttalande på Försvarsmaktens webb.

Han fortsätter:

”Min roll och Försvarsmaktens uppdrag är att enskilt och tillsammans med andra försvara Sverige och främja vår säkerhet. En svensk underskrift riskerar få stora konsekvenser för försvaret av Sverige och hur Försvarsmakten löser sitt uppdrag. Samarbetet med våra partnerländer är en del av den svenska försvarsförmågan.”

För drygt en månad sedan placerade USA sex stycken B-52 H bombflygplan med kapacitet för kärnvapen på flygbasen i Fairford i Storbritannien. Foto: USA:s flygvapen/Tessa Corrick

Ja-röst

Sverige är ett av länderna som var med och förhandlade fram kärnvapenförbudet. Konventionen röstades igenom i FN sommaren 2017 av 122 länder – även Sverige.

Strax därefter välkomnade utrikesminister Margot Wallström (S) kärnvapenförbudet och skrev i en debattartikel: ”En värld utan kärnvapen är möjlig.”

Men Sverige har inte undertecknat avtalet.

Nato-kritik

Både USA och försvarsalliansen Nato har sagt att deras militära samarbete med Sverige kan påverkas negativt om Sverige undertecknar konventionen.

USA:s dåvarande försvarsminister James Mattis uppges ha varnat sin svenske kollega Peter Hultqvist (S) för konsekvenserna. I augusti 2017 rapporterade SVD om ett hemligt brev från Mattis till Hultqvist. Efter det utsåg regeringen en särskild utredare.

Några månader senare upprepade USA:s Nato-ambassadör Kay Bailey Hutchison Mattis budskap i DN.

Då varnade utrikesminister Margot Wallström (S) Nato för att lägga sig i svensk politik, i en intervju i SVT Nyheter.

USA:s försvarsminister James Mattis (mitten) när han möter Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist (vänster) och Finlands försvarsminister (höger) i Pentagon i Washington den 8 maj 2018. Foto: AP/Manuel Balce Ceneta

”Allvarliga konsekvenser”

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) anser att konventionen är problematisk, men uttalar sig inte om Sverige bör ansluta sig.

”MSB:s samlade bedömning är att det inte kan uteslutas att konventionen kan leda till svårförutsägbara och allvarliga konsekvenser för MBS:s möjligheter att genomföra delar av sina uppgifter och verksamhet”, skriver MSB i sitt remissvar.

Rysslands ballistiska kärnvapenrobot ”Yars” visas upp på generalrepetitionen inför ”Segerdagen” på Röda Torget i Moskva i maj 2018. Foto: AP/Alexander Zemlianichenko

”Felaktiga och ogrundade slutsatser”

Hjälporganisationen Röda Korset riktar däremot mycket kraftig kritik mot regeringens utredning.

Svenska Röda Korset har svarat att de anser att utredningen ”har stora brister” och ”inte tar hänsyn till de humanitära konsekvenser som ett användande av kärnvapen skulle ha”, att den ”inte beaktar riskerna med kärnvapen”, att den ”inte beaktar relationen till den humanitära rätten” samt ”innehåller felaktiga och ogrundade slutsatser beträffande militärt samarbete”.

Även Svenska Freds, Kristna Fredsrörelsen och Läkare mot kärnvapen anser att regeringen bör underteckna och verka för ett skyndsamt tillträde till FN:s konvention om förbud mot kärnvapen. 

”Kärnvapen innebär ett enormt säkerhetshot och utgör en konstant risk för global ödeläggelse, radioaktiva föroreningar och förödande klimateffekter som nukleär vinter – vare sig de utlöses av misstag eller avsiktligt”, skriver Kristna Fredsrörelsen. 

Svenska Kyrkan uppmanar regeringen att stödja ett rättsligt förbud, men anser däremot att ”frågan behöver utredas ytterligare”.

Regeringens särskilde utredare Lars-Erik Lundin i januari 2019 när han presenterade sin utredning. Foto: Jessica Gow /TT

Dubbla svar

Försvarshögskolan har lämnat det mest överraskande svaret. Det har kommit in två svar.

I det första svarade Försvarshögskolan att den inte har några synpunkter på utredningen. Sedan tillträdde en ny rektor, Robert Egnell. Då lämnade Försvarshögskolan ännu ett svar. 

Försvarshögskolan skriver i sitt andra svar ”att Sverige varken bör tillträda eller underteckna konventionen i dess nuvarande form”.

SVT Nyheter har sökt utredaren Lars-Erik Lundin med anledning av Röda Korsets kritik av regeringens utredning av FN:s kärnvapenförbud.

Alla remissvar

Försvarets Materielverk: ”tillstyrker därför utredarens syn vad gäller de ytterst negativa konsekvenser för svenska säkerhets- och försvarspolitiska samarbeten som ett svenskt tillträdande till konventionen skulle få, och myndigheten vill därvid bestämt avråda från att Sverige tillträder som undertecknar konventionen.”

Inspektionen för strategiska produkter (ISP): ”Med anledning av de oklarheter som har konstaterats kring konventionens tolkning bedömer ISP att det är svårt att föra in konventionen i svensk lag i dagsläget.”

Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF): ”Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet menar att Sverige skyndsamt måste ansluta sig till TPNW och tydligt ta ställning mot kärnvapen utifrån deras katastrofala humanitära konsekvenser.”

Svenska Krigsvetenskapsakademien: ”Ett svenskt tillträde till konventionen tycks enligt analysen medföra svårbedömbara men sannolikt mycket negativa följder för Sveriges försvarssamarbeten med andra länder. Även andra följder av konventionen som utredaren har lyft fram leder för akademiens del till samma slutsats.”

Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM):  SSM föreslår att regeringen tillsätter ännu en utredning som ”analyserar och utvecklar förslagen på hur ett svenskt kluster för kärnvapennedrustning skulle kunna etableras.”

Svenska FN-förbundet: ”Svenska FN-förbundet anser att Sverige bör underteckna och ratificera konventionen. Svenska FN-förbundet menar att utredningen tonar ner fördelar med svensk anslutning samtidigt som farhågor överdrivs. ”

Svenska Atlantkommittén: ”Kommittén delar helt utredarens slutsats att Sverige varken bör underteckna eller ratificera konventionen.”

Säkerhets- och försvarsföretagen (SOFF): ”SOFF delar utredarens slutsats att Sverige varken bör tillträda eller underteckna konventionen i dess nuvarande form. Redan ett undertecknande skulle få stora negativa konsekvenser enligt den information samarbetsföretag gett våra medlemsföretag.”

Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI): ”FOI delar utredarens bedömning att ett svenskt tillträde till konventionen skulle påverka Sveriges traditionella nedrustnings- och ickespridningspolitiska arbete negativt.”

Utrikespolitiska institutet (UI): ”Sverige bör således inte ansluta sig till kärnvapenförbudskonventionen, men bör samtidigt fortsätta att verka aktivt för ickespridning och nedrustning av kärnvapen.”

Vattenfall: ”Vattenfall har inget att anföra i ärendet och ämnar därmed inte svara på remissen.”

Här kan du läsa alla remisser.

Källa: Regeringskansliet

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.