Turbulensen kring försvarspolitiken skapar frågetecken kring svensk säkerhets- och försvarspolitik. Flera av våra grannländer följer med stort intresse de politiska turerna kring det svenska försvaret. Frågan är hur eniga de svenska riksdagspartierna egentligen är om försvarets framtida inriktning?
Försvarsberedningens slutrapport slår fast att den svenska försvarsmakten är underdimensionerad och behöver byggas ut. År 2025 ska försvaret kosta 84 miljarder kronor. Här är alla partier överens. När det kommer till frågan hur allt ska betalas är de dock oense. Det har lett till att de fyra borgerliga partierna i protest vägrat att skriva under slutrapporten.
Att det inte går att nå enighet om detta i Försvarsberedningen är ett svaghetstecken och innebär följaktligen att det kan resas frågetecken kring den inriktning som beredningen föreslår. Framtida regeringar gör kanske bedömningen att de hellre vill spendera statens pengar på annat. Då kommer inte de satsningar, som Försvarsberedningen pekar ut, att genomföras.
Finns tid för kompromisser
Socialdemokraterna säger att de inte redan nu vill binda sig ekonomiskt för den utbyggnad Försvarsberedningen talar om. Så länge denna oenighet kvarstår finns alltså skäl att ifrågasätta om slutrapportens förslag kommer att genomföras.
Å andra sidan finns ännu gott om tid att komma överens. Först våren 2020 kommer regeringen att lägga den försvarspolitiska propositionen på riksdagens bord. Partierna i riksdagen brukar tycka att det är viktigt att nå bred partipolitisk enighet kring säkerhets- och försvarspolitiken.
För Socialdemokraterna finns dessutom flera tungt vägande skäl att göra upp. Lyckas de inte spräcka den borgerliga enigheten i försvarsfrågan riskerar de att förlora en omröstning om försvaret i riksdagen.
Investerat i regeringssamarbete
Dessutom har statsminister Stefan Löfven investerat mycket i det breda mittensamarbete som skapats om budgetpolitiken med Centerpartiet och Liberalerna. Här finns alltså ytterligare starka skäl att möta deras krav för att kunna skapa en majoritet också om försvarspolitiken.
Även Centerpartiet och Liberalerna har ett intresse av att vidmakthålla det nya regeringssamarbetet. Det talar för att de i slutändan gör upp med regeringen om försvaret.
För Moderaterna finns inte lika starka skäl att kompromissa. Partiet befinner sig i opinionsmässig nedgång och behöver profilera sig för att locka tillbaka konservativa väljare. Å andra sidan är partiet ett av de maktbärande alternativen i svensk politik, vilket innebär att det finns skäl att uppvisa pragmatism och ansvarstagande i för nationen centrala frågor.
Hit hör försvaret och säkerhetspolitiken. Inte minst i det osäkra och försämrade säkerhetsläge som Försvarsberedningen talar om. Beredningen beskriver ett försämrat säkerhetsläge både globalt och i Sveriges närområde.
Rysk upprustning oroar
Rysslands militära upprustning har skapat en situation där varken Sverige eller något annat europeiskt land kan mäta sig med den ryska militärmakten. Samtidigt finns flera exempel som visar att Ryssland är berett att använda militära medel för att nå politiska mål, t ex agerandet i Georgien, Ukraina och Syrien.
Ett väpnat angrepp på Sverige kan inte uteslutas, skriver Försvarsberedningen och ser detta som möjligt i samband med en internationell konflikt i vårt närområde. Idag klarar inte det svenska försvaret av att möta ett sådant angrepp. Försvarsmakten behöver byggas ut, ledningsfunktionerna förbättras, materielen moderniseras och värnplikten utökas, menar Försvarsberedningen.
Målet är att klara försvaret av Sverige under tre månader. Så lång tid bedömer Försvarsberedningen att det kan ta innan Sverige kan få hjälp utifrån.
Den nya försvarspolitiska inriktningen ska gälla från 2021. Att genomföra så stora förändringar av försvarsmakten kommer också att ta tid. Först i slutet av 2020-talet räknar försvarsberedningen med att dess förslag kommer att kunna vara fullt genomförda.
Men det förutsätter förstås att partierna som står bakom skrivningarna också är beredda att tillskjuta de resurser som krävs.