Olagligt ställa språkkrav på EU-läkare

Uppdaterad
Publicerad

Många av de europeiska läkare som arbetar i Sverige har dåliga kunskaper i svenska. Men Socialstyrelsen får enligt lag inte testa eller ställa några krav på EU-läkarnas språkkunskaper.

Som en konsekvens av den svenska läkarbristen har antalet utländska läkare ökat kraftigt i Sverige.

Till Socialstyrelsen har flera vårdgivare hört av sig och klagat på att många av läkarna saknar tillräckliga kunskaper i svenska.

-Man undrar varför Socialstyrelsen inte kräver språkkunskaper av dem som vi legitimerar och varför vi inte kollar upp att de kan tillräckligt, säger Thomas Tegenfeldt, chef för Behörighet och patientsäkerhet på Socialstyrelsen, till Rapport.

Få kan svenska

I en enkätundersökning som Rapport skickat till alla primärvårsddirektörer i Sveriges landsting, svarar 55 procent att de EU-läkare som kommer till anställningsintervju saknar tillräckliga svenskkunskaper för yrkets utövande.

Samtidigt råder stora skillnader mellan landstingen när det gäller språkutbildningen av de europeiska läkarna som anställs. En tredjedel av landstingen erbjuder ingen utbildning alls i svenska och i övriga landsting varierar kurslängden mellan ett par veckor och sex månader.

Ett EU-direktiv förbjuder Socialstyrelsen från att testa eller ställa några krav på EU-läkares språkkunskaper när de ansöker om svensk legitimation. Sådana krav får bara ställas på läkare från övriga världen.

Rapports undersökning visar att Skåne, Västmanland och delar av Jönköpings landsting inte har några minimikrav när det gäller formella kunskaper i svenska för EU-läkare.

Faller mellan stolarna

-Eftersom det inte finns några klara nationella strategier så faller det mellan stolarna. Det hamnar då på en mer nyckfull nivå: Det Utdrag ur undersökningenpå om ett landsting gör det bra eller inte, konstaterar Stella Cizinsky, chef på Kardiologiska kliniken vid Universitetssjukhuset Örebro.

Enligt henne finns det i Sverige en rädsla för att ställa krav på svenskkunskaper.

-Man är rädd för anklagelser om rasism när man lyfter fram den sortens problematik. Därför har den enskilda arbetsgivaren ofta undvikit att föra upp frågan på agendan och hoppats att någon annan ska ta tag i det, säger Stella Cizinsky.

Utdrag ur undersökningen

Nedan följer en sammanställning av de enkätfrågor som Rapport ställde till Sveriges 21 landsting. Alla utom Jämtlands läns landsting svarade.

2: Har ni problem att hitta specialister i allmänmedicin/ST-läkare inom landet till primärvården i ditt landsting/område?

19 svarar ja – 95 procent

1 svarar nej – 5 procent

4 Arbetar ni aktivt med att rekrytera läkare i andra EU-länder?

12 svarar ja – 60 procent

8 svarar nej – 40 procent

6 Hur stor andel av era specialister i allmänmedicin/ST-läkare är EU-läkare? Ange ungefärligt i procent.

Stora skillnader. Från 0,56 procent (Halland) till 46 procent (Kalmar).

7 Hur bedömer du de genomsnittliga svenskkunskaperna hos EU-läkare vid den första anställningsintervjun?

11 svarar för yrkets utövande icke acceptabla kunskaper i svenska – 55 procent

9 svarar för yrkets utövande acceptabla kunskaper i svenska – 45 procent

8 Får era EU-läkare någon utbildning i svenska i samband med deras anställning?

13 svarar ja – 65 procent

7 svarar nej – 35 procent

10 Hur lång är utbildningen? (antal veckors heltidsstudier)

Stora skillnader. Från ingen utbildning alls upp till sex månader. OBS enkäten avser samma sorts läkare

12 Har ni något minimikrav när det gäller formella kunskaper i svenska för EU-läkare?

18 svarar ja – 90 procent

2 svarar nej – 10 procent

16 Upplever ni att det uppstår problem i kommunikationen mellan EU-läkare och patienter på grund av språkproblem?

11 svarar ja – 55 procent

9 svarar nej – 45 procent

18 Har patienter klagat på att EU-läkare kan för dålig svenska?

10 svarar ja – 50 procent

10 svarar nej – 50 procent

19 Har det kommit in klagomål från vårdpersonal när det gäller språkkunskaper hos EU-läkare?

10 svarar ja – 50 procent

10 svarar nej – 50 procent

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.