Det kan ta lång tid innan barn till lesbiska par får två juridiska föräldrar. Foto: TT

Olika regler för hetero- och homosexuella föräldrar

Publicerad

Det har gått åtta år sedan en utredning föreslog att Sverige skulle införa könsneutral föräldraskapspresumtion, men ännu finns ingen sådan lag. Det innebär att lesbiska makor fortfarande måste vända sig till socialnämnden för att fastställa föräldraskap efter att ha fått barn, till skillnad från heterosexuella par där maken automatiskt antas vara pappan till det barn som fötts.

Lesbiska par har sedan 2005 samma rätt som ofrivilligt barnlösa heterosexuella par att få hjälp att bli föräldrar via insemination i Sverige.

Men när barnet fötts måste mamman som inte burit barnet vända sig till socialnämnden för att fastställa föräldraskap och bli juridisk vårdnadshavare – trots att paret är gifta.

Väljer de att insemineras hemma eller utomlands måste den andra mamman göra en närståendeadoption.

Utredning blev klar 2007

En utredning från 2007 kom fram till att lagen bör ändras så att den biologiska moderns fru automatiskt anses vara barnets förälder, men ingen lagändring gjordes.

Nu har det gått åtta år och lagändringen är ännu inte i sikte, trots att det finns ett brett stöd för så kallad könsneutral föräldraskapspresumtion i riksdagen.

En ny utredning som ska titta på surrogatmödraskap och insemination för ensamstående kvinnor väntas bli klar i vår. Miljöpartiets talesperson för HBTQ-frågor, Annika Hirvonen, säger att regeringen då kommer att ”blåsa liv” i föräldraskapsfrågan igen.

Ulrika Westerlund, ordförande för RFSL, hoppas att man ska ta hänsyn till slutsatserna från 2007.

– Vi tycker att det här är fel och vi har drivit frågan i många år. Utredningen från 2007 kom fram till att man skulle införa könsneutral föräldraskapspresumtion, men den förra regeringen ville inte det och det låg och dammade hos Beatrice Ask. Vi har nu uppvaktat den nya regeringen och sagt att man åter bör kolla på slutsatserna från 2007, säger hon.

Vill tillsätta ny utredning

Justitieminister Morgan Johansson (S) säger till SVT Nyheter att frågan bör ses över ytterligare och regeringen planerar att tillsätta en ny utredning under 2015 med syfte att modernisera faderskaps- och föräldraskapslagarna.

– Vi ska gå i den riktningen, men vi har ännu inte hunnit ta tag i den frågan. Vi måste först göra en översyn av lagstiftningen och se hur problemet ser ut. Det är en komplicerad fråga, vi bör ta nya tag.

Barbro Westerholm (FP) är kritisk till att det tar så lång tid för att få till en lagändring, i synnerhet som en utredning redan har gjorts. Hon tror att frågan inte var prioriterad av den förra regeringen – och inte heller är det av den nuvarande.

– Det är okunskap och ärligt talat också homofobi som ligger bakom hur man prioriterar fall. Barn har inte bett om att bli födda, så om man ska hjälpa till med assisterad befruktning måste man se till att barn som kommer till genom det får det bra och inte riskerar att stå utan föräldrar, säger hon.

– Både alliansregeringen och den här regeringen är skyldiga till att det inte händer något.

Men hon tycker inte att det är en bra idé att tillsätta någon ny utredning i frågan, utan menar att man så snart som möjligt bör se till att få en lagändring.

– Regeringen kan utifrån det underlag som ligger och remisser som kom in skriva ett lagförslag och skicka det på snabbremiss.

”Hela Krångelsverige kommer in”

De flesta partier i riksdagen är för en lagändring, i alla fall för kvinnor som insemineras på svenska sjukhus, men Kristdemokraterna och Centerpartiet vill inte utvidga föräldraskapspresumtionen till par som insemineras i till exempel Danmark.

Sverigedemokraterna vill avskaffa möjligheten för lesbiska kvinnor att insemineras överhuvudtaget och vill inte ha en könsneutral föräldraskapspresumtion.

Barbro Westerholm (FP) tycker att även lesbiska par som väljer att insemineras någon annanstans än på ett svenskt sjukhus ska omfattas av en framtida lagändring.

– Det är många som åker till till Danmark, bland annat för att köerna är för långa i Sverige, och då kommer hela Krångelsverige in. Det kan dröja månader innan det här regleras genom adoption och det betyder mycket att få det reglerat. Det handlar om barnets och föräldrarnas sociala säkerhet när det gäller till exempel försäkringar och föräldraledighet.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer