Olivia Tryggs pappas beroende av alkohol kom smygande, och som så många andra trodde hon och hennes familj att alkoholister var sådana som ligger på parkbänkar. Olivias pappa var välklädd, hade ett kreativt och välbetalt jobb och drack fina viner, så det tog lång tid innan familjen riktigt förstod vad som låg bakom pappans förändrade beteende.
– Han var aldrig fysiskt elak, men psykiskt. Och så ville han fira allting i tid och otid, med alkohol, berättar Olivia. Och hon kommer ihåg hur hon påverkades av att försöka kämpa mot pappans drickande:
– Jag började hälla ut alkohol, jag började gömma alkohol och jag tänkte att om jag häller ut hälften av vinflaskan och häller vatten i andra hälften, så får ju inte pappa i sig lika mycket alkoholprocent och då blir han ju inte lika förändrad. Men det här gjorde ju att jag som barn fick ett extremt stort kontrollbehov.
Stressiga jular
Olivias pappas beroende blev allt värre med åren och Olivias jular allt stressigare:
– Jag kommer ihåg att om pappa skulle gå upp på övervåningen och hämta någonting så sprang jag efter honom för att se till att han inte var ledsen eller på dåligt humör. Skulle mamma gå ut med soporna sprang jag efter henne och frågade ”vad ska du göra?”, och så vidare. Så jag försökte hålla ihop familjen under julafton.
Just den här julen, när Olivia sprang efter sina föräldrar hela kvällen och var extra vaksam över att något var i görningen, visade sig bli den sista som familjen firade tillsammans. På själva julafton blev det bråk och pappan försvann och hörde inte av sig.
– Jag kommer ihåg att jag var illamående, hade ont i magen, och framför allt, det tyngsta var ju att vi inte pratade om det och att jag var tvungen att ljuga för mina kompisar, eftersom jag trodde att jag var ensam om att ha en jul i kaos. Jag ville ju inte berätta det för dem. Samtidigt som jag hade de här problemen skulle jag prestera i skolan. Efter skolan åkte jag hem och ringde runt till sjukhus och alla möjliga ställen och letade efter pappa.
Samlades hemma och ställde ultimatum
Olivias familj sökte hjälp och fick rådet att göra en så kallad intervention med pappan, som betyder att man ställer ultimatum och kräver att den sjuke ska underkasta sig vård för att försöka bli frisk.
– Vi samlades hemma och sa till pappa att vi älskar dig, men vi mår inte bra när du dricker, så vi har bokat ett behandlingshem till dig så du har 48 timmar på dig att välja mellan oss och alkoholen. Och pappa valde alkoholen.
Olivias pappa avled för några år sedan i sviterna av sitt missbruk och hon minns sista gången hon träffade honom.
– Jag går fram till pappa, lägger huvudet på hans bröst och får känna ”gamla pappa”, han luktade ”pappa”, som han gjorde när jag var liten och han pussade mig på huvudet och säger att ”jag älskar dig min älskling”, som han ju sa till mig när jag var liten. Jag kramar honom hårt och sen springer jag därifrån. Det var den sista gången jag träffade pappa, men ett väldigt fint avslut som jag minns och tänker på fortfarande idag.
Startade hjälpverksamhet
Olivia och hennes familj fick den hjälp de behövde till slut. Olivia själv fick prova sig fram i olika instanser tills hon vid sjunde försöket hittade en terapeut som hade kunskaper om alkohol. Hon gick i terapi i sammanlagt sex år. Familjen har nu vigt sitt liv för att försöka hjälpa andra unga i samma situation som de själv har varit i, och har startat stiftelsen Trygga Barnen, som bland annat ordnar alternativa julfiranden. I år hade de 70 platser i julfirandet, men flera dagar innan hade redan 90 anmält sig.
– Det går ju inte att säga nej till någon, så vi får försöka ordna det, det finns ju tydligen ett stort behov, säger Olivia och tillägger:
– Man har rätt till en trygg uppväxt, och även om det inte handlar om sin egen familj, så måste det finnas en trygg värld utanför, och jag tycker det är jätteviktigt att vi börjar prata om det här så att barnen förstår att de inte är ensamma.