Maria Persdotter, ordförande i Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar (RBU), vid en demonstration mot nedskärningarna av personlig assistans i Stockholm 2016. Foto: Janerik Henriksson/TT

Oro inför LSS-utredningen: ”Förtvivlan är stor”

Uppdaterad
Publicerad

Turerna kring den statliga LSS-utredningen har varit många. På torsdagen presenteras vilka villkor för personlig assistans som regeringens utredare tänker sig i framtiden.

– Jag hoppas att de här förslagen aldrig blir verklighet, säger Maria Persdotter, ordförande för RBU.

Det finns en utbredd oro bland de som har behov av personlig assistans och anhöriga att utredningen kommer att resultera i att det blir svårare att få assistans. Sedan regeringen 2016 beslutade att utreda lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), där bland annat personlig assistans ingår, har flera demonstrationer hållits och ämnet har debatterats flitigt.

Innan utredningen tillsattes uppmanade regeringen Försäkringskassan att försöka bryta kostnadsutvecklingen, vilket resulterade i en strängare tillämpning av reglerna. Bland annat började sondmatning inte ses som ett grundläggande behov som ger rätt till assistans.

”Förtvivlan är väldigt stor”

Maria Persdotter, ordförande för Rörelsehindrade barn och ungdomar (RBU), tillhör de som är oroade över utvecklingen.

– Det är illa. Särskilt i barnfamiljerna är förtvivlan väldigt stor, redan nu. Jag har kontakt med ett antal föräldrar som funderar i banorna att man måste lämna bort sitt barn, för man klarar inte av det längre. Det är föräldrar som inte sovit en enda ordentlig natt på flera år. De är slut helt enkelt, säger hon.

Persdotter har tagit del av arbetsmaterial från den statliga utredningen. Ett av förslagen som fortfarande ligger kvar, enligt henne, är att assistans för barn under 16 år ska slopas.

– Det kommer att slå jättehårt mot mina medlemmar, säger Maria Persdotter.

– En till sak som jag väntar mig i utredningen är att man endast kommer att kunna få assistans för det som räknas som grundläggande behov plus 15 timmar i veckan. Det är väldigt lite för en person som har omfattande behov, och många kommer inte att klara sig på det.

Besparingskravet slopades

I maj 2018 fick utredningen ändrade direktiv – man behövde inte längre föreslå besparingar.

– Det var ett välkomnande besked, men sedan visade det sig, när utredningen fortsatte, att man inte har brytt sig så mycket om det. Det som kommer föreslås kommer innebära stora besparingar för statens del, säger Maria Persdotter.

Utredningen presenteras klockan 15 på torsdagen.

Fakta: LSS och personlig assistans

• LSS står för lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Den infördes 1994.

• Den omfattar tio olika typer av hjälp, varav personlig assistans är en. Andra typer av stöd är ledsagarservice, avlösarservice i hemmet och bostad med särskild service.

• Personlig assistans kan ges till dem som har en omfattande och varaktigt funktionsnedsättning.

• Assistenterna hjälper personen (barn eller vuxen) med grundläggande behov, som att äta, klä sig och sköta hygienen. Det är också möjligt att få assistans för att förflytta sig och delta i olika aktiviteter.

• Kommunen ska stå för personlig assistans för dem med mindre behov än 20 timmar i veckan.

• Den statliga ersättningen är till för dem med störst behov – de som behöver mer än 20 timmars assistans i veckan.

Källa: TT

Fakta: Detta har hänt

2016: Försäkringskassan uppmanas av regeringen att bidra till att bryta kostnadsutvecklingen för den statliga assistansersättningen.

Försäkringskassan blir strängare i sin regeltillämpning, med stöd av tidigare domar i Högsta förvaltningsdomstolen. Det innebär bland annat att sondmatning inte ses som ett grundläggande behov som ger rätt till assistans.

Maj 2016: Regeringen tillsätter LSS-utredningen, med uppdrag att föreslå besparingar inom assistansersättningen. I direktivet konstateras att kostnaderna ökat med 16 miljarder kronor på tio år.

Juli/augusti 2017: Utredaren, riksdagsledamoten Desirée Pethreus (KD), ber att få sluta. Till ny utredare utses Gunilla Malmborg.

Oktober 2017: Försäkringskassan varnar för att tusentals personer med personlig assistans kan få färre stödtimmar efter en ny dom i Högsta förvaltningsdomstolen.

November 2017: Regeringen presenterar ett åtgärdspaket med syfte att dämpa effekterna av tidigare vägledande domar. Innebär bland annat frysning av de omprövningar av rätt till assistans som normalt görs vartannat år. Tillämpning av assistenters väntetid och beredskap återställs.

December 2017: Socialstyrelsen rapporterar att barn i högre grad än vuxna påverkats negativt av Försäkringskassans strängare tillämpning av reglerna.

December 2017: Försäkringskassan rapporterar att en kraftigt växande andel får avslag på ansökan om statlig assistansersättning.

Februari 2018: Utkast till utredningsförslag läcker. Enligt arbetsmaterialet, som refereras i medier, ska funktionshindrade barn under tolv år inte längre få personlig assistans utan andra former av stöd.

Mars 2018: Lena Hallengren (S) efterträder Åsa Regnér (S) som ansvarig minister för bland annat funktionshindrades rättigheter.

April 2018: Högsta förvaltningsdomstolen slår fast att sondmatning kan ge rätt till assistans.

Maj 2018: Utredningen får ändrade direktiv: Besparingar behöver inte längre föreslås.

Oktober 2018: Nytt utkast till utredningsförslag läcker. Utredningen sägs bland annat föreslå en schablon för alla med assistansersättning på 15 timmar i veckan, utöver tiden för att få hjälp med grundläggande behov.

December 2018: Övergångsregeringen lovar lagändring som gör klart att hjälp med andning och sondmatning ska räknas som grundläggande behov i bedömningen av personlig assistans.

10 januari 2019: Betänkandet överlämnas till övergångsregeringens Lena Hallengren.

Källa: TT

Fakta: Drygt 1 600 färre med ersättning

Det totala antalet personer med beviljad assistans var i slutet av förra året ca 19 400. Cirka 4 900 av dessa hade fått assistans beviljad av sin kommun.

Antalet med beviljad assistans har sjunkit totalt sett de senaste åren. Visserligen har antalet som beviljats assistans av sin kommun ökat något, men samtidigt har antalet med statlig assistansersättning minskat med cirka 1 600.

Antal med statlig assistansersättning:

• November 2018: 14 531 personer

• December 2017: 14 886

• December 2016: 15 691

• December 2015: 16 142

• December 2014: 16 158

Minskningen förklaras främst av att färre beviljas ersättning.

Åren 1994–2014 steg däremot antalet berättigade, från 6 141 till 16 158. Ökningen beror bland annat på att lagändringar gjort att fler grupper fått möjlighet till personlig assistans. Det gäller bland annat dem som fyllt 65 år, som har fått rätt att behålla den assistans de hade tidigare.

Antalet beviljade veckotimmar har ökat hela tidsperioden, från knappt 70 timmar per person 1994 till 128,5 timmar 2017.

Källa: TT/Försäkringskassan/assistanskoll.se

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.