Foto: SVT

Oroande minskning av svenska blodgivare

Publicerad

Bara tre av hundra vuxna lämnar blod i Sverige varje år. Nu visar nya siffror från landets blodcentraler att antalet blodgivare fortsätter minska för femte året i rad. Ansvarig på de nationella blodcentralerna är oroade för att blodlagren inte är tillräckligt fyllda inför sommaren.

Blodbussen står parkerad framför Södersjukhuset i Stockholm. Ombord jobbar fem sjuksköterskor. Just i dag är det inte någon rusning för att lämna blod. Bara två medelålders kvinnor är inne i bussen för att lämna blod.

– Jag är gammal blodgivare, men det visade sig att det visst gått fjorton år sedan jag lämnade blod senast. Fast i dag när jag såg på intranätet att blodbussen var här gick jag hit. Vi får ledigt från jobbet om vi ger blod. Så det underlättar ju, säger Annika Åkerlund.

– Jag blev kallad för att komma hit men det har tagit mig flera veckor att komma iväg, men i dag passade det, säger Marjut Vainiomäki som jobbar som undersökterska på Södersjukhuset.

Sjunkande trend

Men allt färre blir blodgivare. Det visar ny statistik från Blodkommunikation Sverige. Antalet blodgivare sjunker för femte året i rad – en oroande trend som landets blodcentralerna gärna vill ändra på.

– Vi vet inte riktigt vad det beror på men vi jobbar på att vända den här trenden för att trygga blodförsörjningen i Sverige. Bland annat har vi blodbussar utanför arbetsplatser och shoppinggallerior, säger Karolina Blom-Wiberg Kommunikationsansvarig på Blodcentralen

Används till cancer- och intensivvård

Omkring 100.000 personer får blod varje år. Framför allt är det patienter inom intensivvård, operationer och cancervård som får blod.

Enligt en sammanställning som tagits fram inför Internationella blodgivardagen, som uppmärksammas i dag, så används 44 procent av blodet på medicinkliniker runt om på landets sjukhus, exempelvis vid behandling av cancer och blodsjukdomar. En nästan lika stor andel av blodet gick till kirurgiska ingrepp medan knappt tio procent användes inom intensivvården. Två procent användes förra året inom förlossningsvården och fyra procent vid barnkliniker.

– Varje dag används blod vid allt från operationer till olycksfall, förlossningar eller behandling av svåra sjukdomar. En enda blodgivning kan delas upp och därmed hjälpa flera personer. Blodet är en förutsättning för att sjukvården ska fungera. Har vi inte blod stannar sjukvården, säger Karolina Blom, Kommunikationsansvarig på Blodcentralen.

En färskvara

Samtliga landstingen ser nu över sina blodresurser för att kunna garantera en bra blodförsörjning även på sommaren.

– Vi behöver fylla våra lager inför sommaren annars är det risk att det blir blodbrist när många blodgivare tar semster. Sjukvården tar ju inte semester så därför måste våra lager ha ett konstant flöde av blodgivare, säger Karolina Blom, Kommunikationsansvarig på Blodcentralen .

Ett problem med blod är att det är en färskvara vilket gör att insamlandet av blod aldrig kan ta slut. Hela tiden behöver blodlagret ses över så att det finns blod från alla blodgrupper och att det finns tillräckligt i varje Landsting.

Fakta om blodgivning

Visa
  • Den som ger blod tappas på ungefär 4,5 deciliter blod, vilket är ungefär en tiondel av allt blod man har i kroppen. Efter en månad har kroppen återbildat blodet igen.
  • Blod är en färskvara och håller i sex veckor.
  • Det finns åtta blodgrupper. Nästan sju av tio hör till de tre vanligaste grupperna
  • Ungefär lika många kvinnor som män ger blod i Sverige.
  • Grundförutsättningarna för att bli blodgivare är att man har fyllt 18 år och väger mer än 50 kilo.

Antal blodgivare som donerat blod minst en gång per år:

  • 2014: 222.967
  • 2013: 224.569
  • 2012: 229.182
  • 2011: 238.795
  • 2010: 247.481

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer