Hur mycket svider egentligen omställningen? Alldeles för mycket säger klimatskeptiker och de som har investerat i fossilindustrin. Men det är fel fråga att ställa. Mer korrekt är: Vad kostar det att inte lämna fossilsamhället?
Bilden av att det är en tung börda att fixa klimatet lever kvar i klimatförhandlingarna. Förr förhandlades det om ”bördefördelning”, ett gemensamt ok som skulle baxas in i framtiden.
Men i takt med att de mänskliga och ekonomiska kostnaderna för klimatförändringen blivit allt högre, och med att fördelarna med ett fossilfritt samhälle blivit tydligare, så har berättelsen om omställningen börjat skifta. Och på klimatmötet COP26 i Glasgow kommer kampen om narrativet att skärpas. Är det bara en fråga om kostnader, orättvisa och problem? Eller är det ett hopp om en grönare värld med friskare natur och människor?
Pain eller gain?
Sverige har minskat utsläppen med 29 procent sedan 1990. Samtidigt har BNP stigit med två tredjedelar. Vi är alltså nästan dubbelt så rika men har lägre utsläpp (borträknat vår import). Någon som upplevt det som jobbigt?
I Storbritannien är debatten het om omställningens kostnader efter att en ny rapport i somras från det statliga budgetkontoret uppskattade kostnaden att nå landets klimatmål till hisnande 1,4 biljoner pund.
Klimatpolitik är alltså olönsamt säger kritiker. Andra hävdar att vinsterna med till exempel sänkta energikostnader glömts bort.
Men snäva utgiftskalkyler missar framförallt en sak – den monumentala kostnaden för att inte stoppa klimatförändringarna. Vad är priset för utrotade koraller? Eller för att hundratals miljoner fler människor drabbas av olidliga värmeböljor?
Vilken berättelse kommer att vinna?
Främst i ledet för synen att omställningen svider går oljeländerna med egna intressen att försvara. Men strax bakom går industrier och grupper som kommer att drabbas när hela branscher slås ut av andra, inte minst kolgruvorna.
Så visst finns det förlorare på klimatomställningen. Men det kan vara lätt att glömma vinnarna. Internationella Energiorganet (IEA) konstaterar att det inom trettio år vuxit fram en bransch för grön energi som är lika stor som hela oljeindustrin idag. Jobben och pengarna flyttar.
Ibland går det fortare än man hoppats. IEA trodde 2018 att det skulle dröja ända till 2040 innan el från solceller skulle vara billigare än kol. Men två år senare kunde de själva konstatera att de haft fel, redan 2020 var solel på de bästa platserna den billigaste energikällan någonsin. Och vem förutsåg elbilsrevolutionen?
En snabb, men bortglömd, vinst av minskade klimatutsläpp är renare luft. I dag dör åtta miljoner människor om året på grund av luftföroreningar av fossila bränslen, enligt forskarna på Harvard. Ett par miljoner liv kan sparas redan inom tio år.
Vinsterna överträffar förlusterna
Så hur kan det här avgöra om COP26 blir en framgång? Förutom att politiker och stater måste ställa in sig på att ta en del av kostnaden för de som själva inte har råd att byta bil, eller blir arbetslösa när fossilindustrin stänger så måste berättelsen om omställningen först och främst övertyga om att de långsiktiga vinsterna överträffar de kortsiktiga förlusterna.
Så för att parafrasera den svenske klimatministern: Ska klimatets antivaxxare få avgöra hur långt COP26 kan nå? De som anser att medicinen är värre än sjukdomen. I så fall blir det ytterligare förlorade år.
Guide: Allt du behöver veta om COP26