De har drabbats av missar i primärvården

Uppdaterad
Publicerad

Det är många patienter som har fått sin diagnos eller behandling försenad på grund av brister i primärvården, det visar en genomgång som SVT nyheter har gjort av drygt 1 000 Ivo-anmälningar. Forskaren Rita Fernholm menar att det ofta finns en koppling till underbemanning. 

En kvinna som söker vård för blod i avföringen får veta att en remiss för koloskopi ska skrivas. Över ett halvår senare får hon veta att vårdcentralen missat att skicka remissen. När undersökningen väl görs visar det sig att hon har cancer. 

En annan patient söker vård på en vårdcentral på grund av tryck över bröstet och kallsvettningar. Patientens EKG bedöms felaktigt och han skickas hem. Inom ett dygn är patienten tillbaka, då med akut hjärtinfarkt. 

Vården – Val 2022

Detta är två exempel på anmälningar som vårdgivare skickat in till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, de senaste åren. Ärendena som rör primärvården är många och vanligast är att en patient, anhörig eller vårdgivare står bakom anmälan.

Sena diagnoser ger allvarligast skador

De flesta anmäler missar eller brister som de menar har lett till att en diagnos eller behandling blivit försenad. Av drygt 1 000 ärenden som SVT Nyheter gått igenom från tre typmånader under åren 2018, 2019 och 2021, handlar 35 procent om det. I de flesta av dessa fall är det vårdgivaren själv som anmält och därmed konstaterat att fel har begåtts.

– Sena diagnoser ger de allvarligaste skadorna i primärvården, säger Rita Fernholm som är allmänläkare och forskar på patientsäkerhetsfrågor vid Karolinska institutet. När till exempel en cancerdiagnos blir försenad kan cancern sprida sig, och det är ju mycket allvarligt.

Låg bemanning av allmänläkare, bristfälliga rutiner och otydlig kommunikation mellan läkare och patienter är faktorer som Rita Fernholm menar ofta bidrar till vårdskador.

Bristfälliga rutiner och personalbrist är något som också nämns i flera av Ivo-anmälningarna. I fallet med patienten vars EKG bedömdes fel skriver till exempel vårdgivaren: “Bakomliggande orsaker till händelsen var högt patienttryck samt reducerad bemanning”.

”Svensk primärvård fungerar inte”

Även flera läkare som SVT Nyheter varit i kontakt med berättar om personalbrist och hur den dagligen äventyrar patientsäkerheten.

– Svensk primärvård fungerar inte så som man önskar i dag. Bemanning och kompetens är grundpelarna i primärvården. Finns inte det så är det svårt att bedriva patientsäker vård, säger Rita Fernholm.

*Med anmälningar menas anmälningar om fel i vården, frågor, klagomål och lex Marior som kommit in till Ivo.

FAKTA

Resultatet av SVT:s genomgång av drygt 1 000 Ivo-anmälningar gällande primärvården. 

Vad anmälningen gäller:

Sen diagnos eller behandling

Antal:

367

Andel:

35%

Dåligt bemötande

Antal:

191

Andel:

18%

Felbehandling

Antal:

169

Andel:

16%

Övrigt

Antal:

161

Andel:

15%

Slarv/adm. fel/journalfel

Antal:

77

Andel:

7%

Kompetensbrist

Antal:

40

Andel:

4%

Arbetsmiljö- / belastning

Antal:

22

Andel:

2%

Oklart

Antal:

13

Andel:

1%

Totalsumma

Antal:

1040

Andel:

100%

----------------------------------------------

Vem är det som anmäler?

Patient

Antal:

486

Andel:

47%

Anhörig

Antal:

226

Andel:

22%

Lex-Maria (Vårdgivaren)

Antal:

224

Andel:

22%

Övrigt

Antal:

57

Andel:

5%

Personal

Antal:

47

Andel:

5%

Totalsumma

1040

100%

Så gjorde vi

SVT:s läkarenkät har visat att många primärvårdsläkare upplever att arbetsbelastningen påverkar patientsäkerheten. För att få bättre grepp om de allvarligaste misstagen som begås inom primärvården bad vi att få ut anmälningar, frågor, klagomål och lex Marior som kommit in till Ivo under tre år. Beställningen rörde bara primärvården. Vi hade gärna tagit hela år, men då antalet ärenden är många (i genomsnitt drygt 1 500 per år de senaste fem åren), valde vi ut typmånaderna februari, april och oktober. Vi valde åren 2018, 2019 och 2021, då 2020 var ett speciellt år för vården på grund av pandemin. 

Vi fick in över 1 000 handlingar. Alla handlade dock inte om primärvården och dessa har vi uteslutit. Kvar blev 1040 ärenden som vi kodade i en databas efter vem som anmälde och vilken typ av fel i vården man anmälde. Vi listade även vilka vårdcentraler anmälan handlade om och var i landet de ligger. 

När det gäller lex-Marior, alltså anmälningar som vårdgivaren själv gör, vet vi att det rör sig om fel som begåtts i vården. I övriga ärenden är det anmälaren som upplever att fel har begåtts. Vi har i den här granskningen inte undersökt om anmälaren har haft rätt i sak. 

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Vården – Val 2022

Mer i ämnet