Patienter har rätt att säga nej till att läkarstudenter ska medverka vid undersökningar. Foto: TT

Patienter har rätt att säga nej till studenter

Publicerad

Som patient har man alltid rätt att säga nej till att ha med läkar- och sjuksköterskestudenter i besöksrummet. Men då krävs det att man aktivt säger ifrån. Annars kan ens tystnad tolkas som ett medgivande.

– Du har alltid rätt att tacka nej och du behöver inte ha något särskilt skäl för det, säger Ingemar Engström.

Som ordförande i Svenska läkarsällskapets etiska råd fram till 1 juli i år var han med och tog fram de nya riktlinjerna för klinisk undervisning – alltså hur det ska gå till när studenter möter patienter i vården.

Den kliniska utbildningen är en viktig del i läkar- och sjuksköterskeutbildningen, då man som student möter patienter för första gången och får öva sig på att ge vård.

Behöver inte alltid fråga patienten

Utgångspunkten för de nya riktlinjerna är att man som patient alltid ska veta när en student är med vid undersökningen. Man ska också informeras om att man har rätt att säga nej.

Men vid vanliga vårdbesök, operationer och ronder räcker det med ett så kallat frivilligt informerat samtycke.

Då har patienten fått möjligheten att ta del av information om vad som gäller, antingen i kallelsen eller på en affisch på väggen i väntrummet. Och även om det alltid är önskvärt att man också ställer en explicit fråga i början av besöket så behöver inte vårdgivaren göra det i de här fallen, säger Ingemar Engström.

– Vi menar att det i de här flesta fallen räcker med att vi ger en sådan form av allmän information.

Känsliga undersökningar kräver samtycke

Men vid vissa särskilda sammanhang räcker det inte med ett allmänt samtycke. 

Det kan handla om situationer där studenten behöver öva sig på extra moment eller där man ger behandlingar som inte i första hand utförs för patientens skull. 

Det kan även gälla vid känsligare undersökningar som vårdpersonalen på förhand misstänker att patienten kan uppleva som obehagliga. Som vid besök hos gynekologen eller urologen.

I dessa fall måste läkaren eller sjuksköterskan fråga patienten om det är okej för att försäkra sig om att den enskilde godkänner undersökningen.

Utbildningen går före

I andra fall överväger värdet av att ge studenterna utbildning, menar Ingemar Engström.  Ett sådant kan vara när vård ges till medvetslösa patienter på akuten, men kan också handla om medverkan i psykiatrisk vård eller demensvård. 

– Då menar vi att intresset för att vi utbildar studenter som kan klara av en sån situation väger tyngre. Trots allt är studentmedverkan önskvärd. Det är en del av utbildningen som är helt nödvändig.

Så även om man inte har ett samtycke så får studenterna vara med?

– Ja, man kan inte gå så långt att man säger att studenter aldrig får vara med för då missar man väsentliga delar av sjukvården. Och därför ingår det i riktlinjerna att vi där inte kan inhämta patienters explicita tillåtelse utan att vi får utgå från att patienten samtycker.

Fakta: Riktlinjer för klinisk utbildning

  • Fram till i år har det saknats nationella riktlinjer för patienters rättigheter vid klinisk undervisning. Något som aktualiserades 2009, då det avslöjades att en nedsövd kvinna gynundersökts av flera studenter vid Östra sjukhuset i Göteborg utan att hon visste om det.
  • De nya riktlinjerna har tagits fram i enighet mellan Svenska läkarsällskapet och Svenska sjuksköterskeförbundet. Huvudbudskapet är att patienter ska vara informerade om att de deltar i utbildning och att de har rätt att säga nej.
  • Samtycket är i de flesta fallen presumtivt. Det innebär att sjukvården kan utgå från patientens samtycke så länge patienten inte säger aktivt nej. Detta gäller vid allmänvård, ronder, konferenser och operationer.
  • Vid särskilt känsliga undersökningar ska också ett muntligt samtycke inhämtas från patienten.
  • Om du blivit illa behandlad i vården kan du alltid vända dig till patientnämnden i ditt landsting. De hjälper dig att framföra klagomål direkt till vårdpersonalen och att hitta till rätt myndighet för att upprätta en anmälan.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.